Den 21a mars infaller det persiska nyåret Nowrooz men redan idag fick Ahmadinejad skäl att fira som om det vore nyårsafton. Anledningen är att den tidigare presidenten Khatami idag officiellt meddelade att han längre inte kommer att ställa upp i presidentvalet i juni. Anledningen är att han inte vill splittra reformiströsterna mellan sig själv och den tidigare premiärministern Mir Houssein Mousavi.
Khatami och Mousavi hade tydligen sedan tidigare en pakt att Khatami inte skulle ställa upp i valet om Mousavi gjorde det. Men när Mousavi drog ut på sitt beslut att ställa upp valde Khatami att kandidera. Det verkade ha varit den spark som Mousavi hade behövt för att själv meddela att han också kommer att ställa upp, trots idoga övertalningsförsök från reformister som försökt påtala att Khatami skulle ha mycket större chanser att vinna än Mousavi.
Beslutet ska Khatami ha tagit redan i söndags efter ett möte med sin kampanjledning och Mousavi. Enligt Mousavis folk ska Mousavi själv uttryckt en önskan om att Khatami skulle fortsätta sin kampanj, men Khatami ansåg att det skulle skada den reformisternas agenda eftersom regim kontrollerad media skulle göra sitt yttersta för att splittra reformisterna.
En som idag jublar av glädje är den sittande presidenten Ahmadinejad. Khatami var den med störst chans att besegra Ahmadinejad och hotet från Mousavi är betydligt mindre.
Khatamis presidentperiod ansågs vara relativt framgångsrik och han själv är fortfarande väldigt populär, främst bland yngre iranier som trots allt utgör nästan 70 % av befolkningen.
Chanserna för att Ahmadinejad blir omvald ökar alltså dramatiskt och man ska komma ihåg att ingen president i Iran har förlorat ett presidentval.
Det här skapar också problem för USA som hoppades på seger för Khatami och en ny administration att kunna starta dialog med. Nu kommer dem med största sannolikhet att försöka att få till en dialog med Ahmadinejad, en mycket svårare samtalspartner än Khatami.
För reformisterna är det här givetvis illa. Mousavi kommer att få hantera gräsrötternas ilska och många kommer att anse att han tvingade ut Khatami. Samtidigt kan jag slå vad om att rykten kommer att snart börja florera i Iran som gör gällande att Mousavi springer de konservativas ärenden genom att ställa upp i valet. Det för att i sämsta fall splittra reformiströsterna och stärka Ahmadinejad och i bästa fall tvinga ut Khatami från presidentvalet.
Mousavis hopp står nu till att Khatami öppet stödjer honom (och inte den andre reformisten i valet Karrubi) och att ett mindre mirakel inträffar för att han ska besegra Ahmadinejad.
Khatamis besked är beklagligt för många men det är en tidig nyårspresent till Ahmadinejad…
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen Khatami. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen Khatami. Sortera efter datum Visa alla inlägg
tisdag, mars 17, 2009
tisdag, oktober 31, 2006
Regimen expanderar i Syrien och Khatami får fredspris..
Regimen rekryterar i Syrien
Nu hörs det röster från oppositionella Syrier att landets diktator Bashar Assad gett den Iranska regimen fria händer att sprida fundamentalistisk propaganda i landet. Den Iranska regimen ska under den senaste tiden uppmuntrat Alawi och Sunni muslimer att konvertera till Shiaislam i utbyte mot en viss summa pengar, ”hela byar och städer ansluter sig nu till Hezbollahs modell” det i utbyte mot att regimen i Iran bygger skolor och kliniker i städerna.
Khatami får "fredspris"...
Idag fick Irans förre president Mohammed Khatami ta emot ett pris från Skottlands äldsta universitet, St Andrews University, för ”sin insats för att främja dialog mellan civilisationer”. Detta har med rätta upprört en hel del känslor. När en diktaturs hantlangare får ta emot ett fredspris samtidigt som han bär en del av ansvaret för krossandet av en demokratisträvande rörelse i Iran. Med rätta har St Andrews University fått kritik från exil iranier, Israels regering samt en rad studenter och akademiker.
Men nu kommer det fram att Storbritanniens förre utrikesminister Jack Straw uppmuntrade universitetet att bjuda in och ge priset till Khatami. Tydligen ska universitetets rektor ha kontaktat det Brittiska UD och berättat om planerna att bjuda in Khatami till universitet för att undvika att en ”diplomatisk incident”. Straw ska ha reagerat positiv på förslaget och sagt att Storbritannien måste skaffa sig en bättre relation med Iran.
Men det är kanske inte hela sanningen, för här ligger också en del signalpolitik bakom. Att bjuda in Khatami och behandla honom som en statsman ingår i en strategi som västvärlden använt för att bjuda in och uppmuntra de delar av den Iranska regimen som man tror sig kunna förhandla med. Amerikanerna och EU har stundtals försökt använda sig av samma metod mot både Rafsanjani när han var president och ännu mer mot Khatami under hans presidentperiod.
Straw hade nog inte uppmuntrat universitetet att bjuda in Ahmadinejad, men Khatami lyckades i alla fall utåt ge sken av att han var moderat och var villig att göra Iran mer västvänlig. Att bjuda in Khatami och ge honom ett pris sänder signalen till regimen ”väljer ni en mer moderat väg så är ni välkomna in i den internationella gemenskapen”.
Man kan inte säga att strategin är helt dålig, trots att det finns många och starka argument mot. Främst moraliska. Hur kan man i en liberal demokrati uppmuntra, bjuda in och ge ett fredspris till en person som ägnat större delen av sitt liv åt att upprätthålla en brutal diktatur?
Men Jack Straws agerade inte efter några moraliska principer, han försökte ge den Iranska regimen ett hyffsat ”lockande” erbjudande. Följer man Iransk inrikespolitik så ser man hur regimen desperat försöker hitta ”vänner” ute i världen, det närmaste man kommer är Vitryssland, Venezuela och Kuba. För den delen av regimen som består av äregiriga snubbar, som Rafsanjani, är en sådan inbjudan väldigt lockande. Men för den fanatiska delen, såsom Ahmadinejad, så är den nästan en förolämpning, eftersom han anser att omvärlden är alltför dekadent för att han ska vara intresserad. Att Khatami får ett pris i Storbritannien stärker bara Ahmadinejad i hans tro att Khatami är en landsförrädare.
Nu hörs det röster från oppositionella Syrier att landets diktator Bashar Assad gett den Iranska regimen fria händer att sprida fundamentalistisk propaganda i landet. Den Iranska regimen ska under den senaste tiden uppmuntrat Alawi och Sunni muslimer att konvertera till Shiaislam i utbyte mot en viss summa pengar, ”hela byar och städer ansluter sig nu till Hezbollahs modell” det i utbyte mot att regimen i Iran bygger skolor och kliniker i städerna.
Khatami får "fredspris"...
Idag fick Irans förre president Mohammed Khatami ta emot ett pris från Skottlands äldsta universitet, St Andrews University, för ”sin insats för att främja dialog mellan civilisationer”. Detta har med rätta upprört en hel del känslor. När en diktaturs hantlangare får ta emot ett fredspris samtidigt som han bär en del av ansvaret för krossandet av en demokratisträvande rörelse i Iran. Med rätta har St Andrews University fått kritik från exil iranier, Israels regering samt en rad studenter och akademiker.
Men nu kommer det fram att Storbritanniens förre utrikesminister Jack Straw uppmuntrade universitetet att bjuda in och ge priset till Khatami. Tydligen ska universitetets rektor ha kontaktat det Brittiska UD och berättat om planerna att bjuda in Khatami till universitet för att undvika att en ”diplomatisk incident”. Straw ska ha reagerat positiv på förslaget och sagt att Storbritannien måste skaffa sig en bättre relation med Iran.
Men det är kanske inte hela sanningen, för här ligger också en del signalpolitik bakom. Att bjuda in Khatami och behandla honom som en statsman ingår i en strategi som västvärlden använt för att bjuda in och uppmuntra de delar av den Iranska regimen som man tror sig kunna förhandla med. Amerikanerna och EU har stundtals försökt använda sig av samma metod mot både Rafsanjani när han var president och ännu mer mot Khatami under hans presidentperiod.
Straw hade nog inte uppmuntrat universitetet att bjuda in Ahmadinejad, men Khatami lyckades i alla fall utåt ge sken av att han var moderat och var villig att göra Iran mer västvänlig. Att bjuda in Khatami och ge honom ett pris sänder signalen till regimen ”väljer ni en mer moderat väg så är ni välkomna in i den internationella gemenskapen”.
Man kan inte säga att strategin är helt dålig, trots att det finns många och starka argument mot. Främst moraliska. Hur kan man i en liberal demokrati uppmuntra, bjuda in och ge ett fredspris till en person som ägnat större delen av sitt liv åt att upprätthålla en brutal diktatur?
Men Jack Straws agerade inte efter några moraliska principer, han försökte ge den Iranska regimen ett hyffsat ”lockande” erbjudande. Följer man Iransk inrikespolitik så ser man hur regimen desperat försöker hitta ”vänner” ute i världen, det närmaste man kommer är Vitryssland, Venezuela och Kuba. För den delen av regimen som består av äregiriga snubbar, som Rafsanjani, är en sådan inbjudan väldigt lockande. Men för den fanatiska delen, såsom Ahmadinejad, så är den nästan en förolämpning, eftersom han anser att omvärlden är alltför dekadent för att han ska vara intresserad. Att Khatami får ett pris i Storbritannien stärker bara Ahmadinejad i hans tro att Khatami är en landsförrädare.
onsdag, juni 27, 2007
Khatami illa ute...
Iran är världsbäst!!!!
Tyvärr inte i något bra sammanhang. Iran är nämligen det land som avrättat flest barn sedan 1990, det trots att regimen skrivit på konventionen och barnsrättigheter som förbjuder dödsstraff för brott som begås under 18 års ålder. Sedan 1990 har 24 barn avrättats i Iran, 11 av dessa var också under 18 när de avrättades. 13 dömdes till döden för brott de begått som barn men avrättades först när de fyllt 18. Amnesty International beräknar att det just nu finns 71 barn som dömts till döden i Iran.
Skillnaden mellan Khatami och Ahmadinejad...Den finns och är ganska stor. Häromdagen dök en film upp av den förre presidenten Mohammad Khatami när han skakar hand med ett flertal kvinnor. Enligt islamisk lag är män och kvinnor förbjudna att ha kroppskontakt såvida de inte är gifta. Khatami själv förnekar det hela, vilket faktiskt är ganska löjligt med tanke på att det är ganska tydligt att det är han på filmen och att han skakar hand med kvinnor samtidigt som en rad konservativa mullor krävt att Khatami ska förlora sin präst titel för att ha förolämpat islam.
Det här kan verka som en idiotisk grej men den här filmen illustrerar skillnaden mellan Khatami och Ahmadinejad. Medan Khatami är utbildad och, i Iranska politiska mått, modern så är Ahmadinejad motsatsen. Medan Khatami tog ekonomiska råd från utbildade ekonomer så tar Ahmadinajed det från sin ”respektabla slaktare”. Medan Ahmadinejad regeringen lägger upp planer för könssegregerade sjukhus, förbjuder kvinnor att äga företag och arbeta efter ett visst klockslag så kan Khatami skaka hand med dem. Nu betyder det inte att Khatami åstadkom något av värde under sin presidentperiod för att demokratisera Iran och öka människors frihet men han var inte primärt intresserad av att ”jävlas” med folk.
söndag, februari 15, 2009
Khatami ställer upp och fundamentalisterna planerar på att dumpa Ahmadinejad...
Khatami ställer upp...
3 dagar efter att jag skrev om Khatamis funderingar att ställa upp i presidentvalet kom han med beskedet att han ställer upp. Nu kommer valet att stå mellan Ahmadinejad och Khatami, de övriga kandidaterna såsom Karroubi kommer att få svårt att bryta igenom. Khatami motiveradesitt beslut att ställa upp med att han inte kunde vara "likgiltig inför revolutionens öde".
Samtidigt talar allt mer mot Ahmadinejad. Det ekonomiska läget i Iran förvärras i takt med att oljepriset sjunker. Ahmadinejads regering hade räknat med ett oljepris på närmare 65-70 dollar/fatetnär den kluddade ihop sin budget - idag ligger oljepriset på ca; 35 dollar/fatet. Samtidigt finns det inga reserver att tala om från de goda åren på grund av Ahmadinejads vidlyftiga ekonomiska politik. Samtidigt som regimen är pank så härjar inflationen fritt och arbetslösheten når nya rekordhöjder - inte ett lätt läge att vara sittande president med 3 månader kvar till valet.
Febril aktivitet hos fundamentaliterna...
Reformisterna jublar högt medan fundamentalisterna är rädda. Khatamis kandidatur kan man inte vifta undan. Khatami är populär, jämfört med Ahmadinejads tid så minns man Khatamis tid som en bra period för Iran. Så chanserna är goda att Khatami och reformisterna besegrar Ahmadinejad och gör det stort. Jag tror inte helleratt regimen och Ahmadinejad inte kommer att våga rigga valet i någon större omfattning till Ahmadinejads räkning.
Fundamentalisterna försöker nu göra allt för att stoppa reformisterna och Khatami att vinna presidentvalet i sommar. En grupp fundamentalister ledd av Habibollah Asgaroladi, en inflytelserik politiker och ett av landets rikastemän besökte nyligen persident Ahmadinejad för att på ett "konsturktivt sätt" framför kritik till presidenten.
Men inom andra delar hos fundamentalisterna är paniken total, ett av de mer inflytelserika fundamentalistiska parlamentsledamöterna,Ali Motahhari (f.ö son till Morteza Motahhari, ett av Khomeinis närmaste män och den islamiska republikens stora ideologer) erkände att en falang inom fundamentalisterna försöker att övertyga Khatami att dra tillbaka sin kandidatur om fundamentalisterna inte stödjer Ahmadinejad i valet utan ställer upp med två helt andra kandidater. Men att om Khatami ställer upp så kommer fundamentalisterna att sluta upp bakom Ahmadinejad.
P.s Parlamentet i Iran består istort sett av tre grupper, fundamentalisterna (s.k. ideologer) är den största gruppen där Ahmadinejadhar sitt stöd. De konservativa som är mer pragamtiska än fundamentalisterna, hit hör bland annat parlamentetstalman Ali Larijani och reformisterna som hade sin storhetstid under Khatamis presidentperiod.
3 dagar efter att jag skrev om Khatamis funderingar att ställa upp i presidentvalet kom han med beskedet att han ställer upp. Nu kommer valet att stå mellan Ahmadinejad och Khatami, de övriga kandidaterna såsom Karroubi kommer att få svårt att bryta igenom. Khatami motiveradesitt beslut att ställa upp med att han inte kunde vara "likgiltig inför revolutionens öde".
Samtidigt talar allt mer mot Ahmadinejad. Det ekonomiska läget i Iran förvärras i takt med att oljepriset sjunker. Ahmadinejads regering hade räknat med ett oljepris på närmare 65-70 dollar/fatetnär den kluddade ihop sin budget - idag ligger oljepriset på ca; 35 dollar/fatet. Samtidigt finns det inga reserver att tala om från de goda åren på grund av Ahmadinejads vidlyftiga ekonomiska politik. Samtidigt som regimen är pank så härjar inflationen fritt och arbetslösheten når nya rekordhöjder - inte ett lätt läge att vara sittande president med 3 månader kvar till valet.
Febril aktivitet hos fundamentaliterna...
Reformisterna jublar högt medan fundamentalisterna är rädda. Khatamis kandidatur kan man inte vifta undan. Khatami är populär, jämfört med Ahmadinejads tid så minns man Khatamis tid som en bra period för Iran. Så chanserna är goda att Khatami och reformisterna besegrar Ahmadinejad och gör det stort. Jag tror inte helleratt regimen och Ahmadinejad inte kommer att våga rigga valet i någon större omfattning till Ahmadinejads räkning.
Fundamentalisterna försöker nu göra allt för att stoppa reformisterna och Khatami att vinna presidentvalet i sommar. En grupp fundamentalister ledd av Habibollah Asgaroladi, en inflytelserik politiker och ett av landets rikastemän besökte nyligen persident Ahmadinejad för att på ett "konsturktivt sätt" framför kritik till presidenten.
Men inom andra delar hos fundamentalisterna är paniken total, ett av de mer inflytelserika fundamentalistiska parlamentsledamöterna,Ali Motahhari (f.ö son till Morteza Motahhari, ett av Khomeinis närmaste män och den islamiska republikens stora ideologer) erkände att en falang inom fundamentalisterna försöker att övertyga Khatami att dra tillbaka sin kandidatur om fundamentalisterna inte stödjer Ahmadinejad i valet utan ställer upp med två helt andra kandidater. Men att om Khatami ställer upp så kommer fundamentalisterna att sluta upp bakom Ahmadinejad.
P.s Parlamentet i Iran består istort sett av tre grupper, fundamentalisterna (s.k. ideologer) är den största gruppen där Ahmadinejadhar sitt stöd. De konservativa som är mer pragamtiska än fundamentalisterna, hit hör bland annat parlamentetstalman Ali Larijani och reformisterna som hade sin storhetstid under Khatamis presidentperiod.
söndag, juni 21, 2009
Lista på gripna...
Fick ett tips om att BBC Persia har listat några av de gripna. Jag orkar inte översätta just nu så jag tog Googles översättning så ha överseende med ett konstigt språk. Detta är också en bråkdel av alla som gripits de senaste dagarna och de flesta av dessa personer riskerar inte den tortyr och öde som många andra okända namn gör...
Nu ska jag sova. Tillbaka imorgon...
Hours after the announced election results from the tenth course ر Yast Republic of Iran, some social and political figures and journalists, two supporters of the Iranian reformist candidates in this election were by security forces in Tehran and various Iranian cities were arrested.
The arrests that started on Saturday 23 June on reports received from Iran continues. Some reports from county detention in Iran of broad narrative that large number of these students make up protesting.
News of the arrests in Iran's election results confirmed a new event, will be updated.
Faezeh Hashimi
Faezeh Hashemi, Akbar Hashemi Rafsanjani, head of the children of the Assembly of Experts and Expediency Council Chairman of Iran. Ms. Hashemi, the managing director was banned newspaper "woman" and the Assembly is the fifth period. Ms. Hashemi, Mir Hossein Mousavi nomination from supporters during protests and has also attended gathering of people protesting in the streets, protest their support was. A day after his arrest on Sunday afternoon (31 June) was released.
Saeed Hajjarian
Saeed Hajjarian members of Central Office and the Islamic Iran Participation Front party figures in June and the second movement theorists known as the reform process is. Mr. Hajjarian in 1378 against the Tehran City Council was assassinated, but Nafrjam Hence intention of chronic disorders, speech and currently without a wheelchair can not move. Mr. Hajjarian founder of Ministry of Information is a long time President Mohammad Khatami newspaper "morning" was published in May 1379 was arrested.
Mohammad Atrianfar
Mhmdtryanfr founder and member of the Academic Council of the Central Party Rebuilding Iran. Mr. Atrianfar during years 1368 to 1372 during the Ministry of Interior Abdollah Nouri Director General Ministry was political. His head before the police had protected information. Before the selection of Mahmoud Ahmadinejad as mayor of Tehran, Mr. Atrianfar Hamshahri editor belonging to the Municipality of Tehran.
Mohsen Amin Zadeh
Mohsen Amin Zadeh chief reformers advocate Mir coalition headquarters in the presidential election was the tenth period. Mr. Amin Zadeh sponsor students capture the U.S. Embassy in Tehran, later the founder of Islamic Iran Participation Front was. His eight-year Iran's deputy foreign minister at the time of President Mohammad Khatami has been.
Mustafa Taj-Zadeh
Mustafa Taj-Zadeh member central committee member of the Participation Front and the Islamic Revolution Organization Mjadhdyn. The two political organizations in the tenth period of reformist Iranian presidential election, the candidates are in support of Mir Hossein Mousavi. Mr. Taj Mohammad Khatami, while born in the government of Iran was Deputy Minister.
Abdullah Ramezanzadeh
Abdollah Ramezanzadeh, spokesman for the government after the resignation of Mohammad Khatami is Taallh Mohajerani. Mr. Ramezanzadeh before Head and Planning Office, Director General Political Department of the Interior and Governor of Kurdistan is. Now members of the Central Council of the Islamic Iran Participation Front.
Mohammad Ali Abtahi
Reformist cleric Mohammad Ali Abtahi and figures in the reform movement in Iran. His head office while the government of Mohammad Khatami was president and then vice presidential parliamentary and legal Iran was chosen. Mr. Abtahi in the course of the election after the resignation of Mohammad Khatami candidates make, candidates Karroubi Party Secretary General to support the National Trust.
Behzad Nabavi
Behzad Nabavi, a member of the Islamic Revolution Mojahedin Organization of Iran. His first government Mir Hossein Mousavi, Minister of administration. Mr. Nabavi the sixth Majles representative in Tehran of the Navvab presidential and parliamentary candidates qualified for the seventh parliament was rejected by the Guardian Council.
Mohsen Mirdamadi
Mohsen Mirdamadi is Secretary General of Islamic Iran Participation Front. Mr. Mirdamadi line follower of Imam Muslim students on 13 November 1358 the U.S. Embassy in Tehran to Dravrdnd occupation. Mr. Mirdamadi in the sixth Majlis Representative and Head of National Security and Foreign Policy Commission, but he qualified for the seventh Majlis elections was not placed on the Council of Guardians approved.
Mohsen Safaei Farahani
Mohsen Safaei Farahani, former Football Federation and Executive Chairman of the Islamic Iran Participation Front. In one televised debate competition during the tenth period election, Mahmoud Ahmadinejad charged that some of Mr. Safaei Farahani had a negative reaction to the decision and the complaint led to Mr. Farahani.
God directed Aghaei
Lead member of the Central Council of Ayatollah Aghaei Party Rebuilding of the tenth presidential election period the candidates are in support of Mir Hossein Mousavi.
Saharkhiz
Saharkhiz press and political figures in the period while Dean presidency of Mohammad Khatami press internal Ministry of Culture and Islamic Guidance was.
Davoud Soleymani
Davood Soleymani members of the Central Council of Islamic Iran Participation Front. Mr. Soleimani Assembly was qualified sixth for his seventh Majlis elections was not placed on the Council of Guardians approved.
Nia Ali merchant
Tajrnya Ali Mir Hossein Mousavi, Tehran authorities Headquarters candidate presidential elections is the tenth period. Mr. Tajrnya members of Islamic Iran Participation Front and the representatives of the reformist sixth Majlis is Mashhad.
Jahanbakhsh Khanjani
Interior Ministry spokesman Jahanbakhsh Khanjani government of Mohammad Khatami and the Rebuilding of a party is. In this course Mr. Khanjani deputy election advertising and information staff in Tehran province was the Mir-Hossein Mousavi.
Mohammad Tavassoli
Mohammad Tavassoli first mayor of Tehran after the Islamic Revolution is. Council member and head of the Central Political Bureau of the Iran Freedom Movement. This freedom of movement and Mir-Hossein Mousavi Karroubi both reformist candidate tenth course supports in the presidential election.
Islam Ahmad Abadi
Ahmad Zeidabadi journalist and Secretary General of the Middle strengthen this period of election candidates to Karroubi supports.
Saeed Lylaz
Saeed Lylaz the Khatami government's economic management is. Mir-Hossein Mousavi his candidacy in the elections has supported.
Bdalftah Soltani
Bdalftah Soltani, lawyer, member of Defenders of Human Rights Center and a member of the board is Vglay Justice. His attorney has the case, several aspects of human rights is possesses.
Mohammad Quchan
Party organ editor national trust national trust that the Secretary-General, nominated Karroubi tenth presidential election period in Iran.
Shahab Tabataba'i
Shahab Tabatabai, chief of staff to youth advocate Mir Hossein Mousavi.
Bahman Ahmadi Mosqe
Bahman Ahmadi writers Mosqe journalist and is a reformist.
Jila Baniyaghoub
Jila Baniyaghoub journalist and reformist writers and activists, women's rights.
Keyvan Samimi
Keivan Manager intimate letters and monthly figure is close to national-religious forces.
Abdolreza Tajik
Journalist and political figure and close to national-religious forces and the Freedom Movement of Iran.
Mahsa matter Abadi
Mahsa matter reporter Abadi Etemad Melli newspaper Etemad Melli party organ Karroubi is the Secretary.
MR Jlayy Poor
Mohammad Reza Pour Jlayy responsible for supporting scanning and spokesman and son of Hamid Mir Hossein Mousavi Jlayy Pour Manager newspaper banned by "society" is.
Lou Somayeh Tohid
Somayeh Tvhydlv senior expert in sociology and political activist and author of the blog is a beach health. Ms. Lou Tohid bloggers from Mir Hossein Mousavi is a sponsor.
Ebrahim Yazdi
Freedom Movement, Ebrahim Yazdi, Secretary-General and Minister of Foreign Affairs, while the interim government to treat. Had gone to hospital but later was released from detention.
Nu ska jag sova. Tillbaka imorgon...
torsdag, juni 28, 2007
Khatami kliver in på scenen!
Khatami får ibland för lite cred för sina politiska kunskaper. Han är en riktig räv och en extremt skicklig maktspelare. Medan Ahmadinejad och resten av regimens underhuggare i tal och uttalande kallat Abbas regering för ”lakejer”, ”underhuggare” och istället tagit Hamas i försvar så har Khatami hållit en mycket lugnare linje.
Nu senast har han skrivit två separata brev till Mahmoud Abbas och Hamas Ismail Haniyeh (som regimen fortfarande betitlar som premiärminister). I brevet uppmanar han båda parter att lösa sina ”dispyter genom direkta samtal” och det självklart främst genom honom och hans flumprojekt ”dialogue among cultures and civilizations”.
Det ligger också i regimens intresse att vara den som lyckas föra ihop Haniyeh och Abbas. På så sätt dödar de alla anklagelser om att det är regimen som ligger bakom den Palestinska splittringen samtidigt som man räddar Hamas från total isolation i Gaza.
Khamenei inser nog också att Khatami tillhör en av de få i regimen som kan lyckas med detta. Khatami har ett gott rykte bland diplomater och ledare i världen samtidigt som Fatah och Abbas gärna vill få ett slut på våldsamheterna. Eftersom Hamas vägrar samarbeta med Blair och västvärlden och regimen inte kommer att låta Hamas samarbeta med Saudierna kan Fatah tvingas till att sätta sig vid ett Iranskt bord. Då är Khatami en medlare som man kan acceptera. Nästa Khatami resa kommer att vara till Palestina och Mahmoud Abbas…
Nu senast har han skrivit två separata brev till Mahmoud Abbas och Hamas Ismail Haniyeh (som regimen fortfarande betitlar som premiärminister). I brevet uppmanar han båda parter att lösa sina ”dispyter genom direkta samtal” och det självklart främst genom honom och hans flumprojekt ”dialogue among cultures and civilizations”.
Det ligger också i regimens intresse att vara den som lyckas föra ihop Haniyeh och Abbas. På så sätt dödar de alla anklagelser om att det är regimen som ligger bakom den Palestinska splittringen samtidigt som man räddar Hamas från total isolation i Gaza.
Khamenei inser nog också att Khatami tillhör en av de få i regimen som kan lyckas med detta. Khatami har ett gott rykte bland diplomater och ledare i världen samtidigt som Fatah och Abbas gärna vill få ett slut på våldsamheterna. Eftersom Hamas vägrar samarbeta med Blair och västvärlden och regimen inte kommer att låta Hamas samarbeta med Saudierna kan Fatah tvingas till att sätta sig vid ett Iranskt bord. Då är Khatami en medlare som man kan acceptera. Nästa Khatami resa kommer att vara till Palestina och Mahmoud Abbas…
fredag, februari 08, 2008
Reformisterna är körda...
Det ser verkligen ut som att reformisterna är helt körda. Under dagens fredagsbön gick en av regimens stigande stjärnor Ayatollah Ahmad Khatami (ej att förväxlas med refromisten och f.d. presidenten Khatami) till attack mot reformisterna och sa att de bör undvika att kritisera diskvalificeringen av kandidater.
Khatami menade att de som förstör ”val atmosfären” kommer att ses som förrädare. Khatami sa åt de diskvalificerade kandidaterna att endast kommunicera med väktarrådet om sin situation och inte störa väljarna med det.
Det som var värre…
Att Ahmed Khatami agerar torped under den direktsända fredagsbönen är kanske en sak men vad värre för reformisterna är att Khamenei inte verkar vara intresserad av att hjälpa dem. Under ett tal idag så hävdade Khamenei att valet som hålls i Iran tillhör de ”sundaste” i världen. Vidare i sitt tal sa Khamenei att lagen är tillför att se till att inga inkompetenta kandidater får ställa upp och att de kvalificerades rättigheter inte får ignoreras.
Tror nog att vi kan tolka dagens utspel från Khamenei och Khatami att regimen inte kommer att tillåta reformisterna att ställa upp i någon större omfattning. De får nöja sig med sina 31 platser och är dem snäll nog så kanske det kan bli 32.
Khatami menade att de som förstör ”val atmosfären” kommer att ses som förrädare. Khatami sa åt de diskvalificerade kandidaterna att endast kommunicera med väktarrådet om sin situation och inte störa väljarna med det.
Det som var värre…
Att Ahmed Khatami agerar torped under den direktsända fredagsbönen är kanske en sak men vad värre för reformisterna är att Khamenei inte verkar vara intresserad av att hjälpa dem. Under ett tal idag så hävdade Khamenei att valet som hålls i Iran tillhör de ”sundaste” i världen. Vidare i sitt tal sa Khamenei att lagen är tillför att se till att inga inkompetenta kandidater får ställa upp och att de kvalificerades rättigheter inte får ignoreras.
Tror nog att vi kan tolka dagens utspel från Khamenei och Khatami att regimen inte kommer att tillåta reformisterna att ställa upp i någon större omfattning. De får nöja sig med sina 31 platser och är dem snäll nog så kanske det kan bli 32.
måndag, september 01, 2008
Iran senaste veckan...
Vi tycker…ehhh.. inget…
Idag gick regimen äntligen ut och berättade vad man tycker om krisen i Georgien och regimen tycker… inget alls. Idag berättade utrikesdepartementets talesman och den tidigare Sverige ambassadören Hassan Qashqavi att Iran är neutral i konflikten och önskar en fredlig lösning snart.
Frågan är känslig, man är beroende av att ha vänliga kontakter med både Ryssland och staterna i kaukasus, så regimen tycker inget.
Ahmadinejad till paralympics…
Ahmadinejad åkte inte Peking-OS invigningsceremoni. Däremot har han tackat ja till att åka och närvara på invigningen av Paralympics den 6:e september. Ahmadinejad åker dit för att stötta de veteraner som deltog i Iran-Irak kriget.
Kriget mot Saudiarabien…
Sedan revolutionen 1979 har regimen befunnit sig i ett ordkrig mot Saudiarabien. Igår fick en av regimens många mullor stort utrymme i regimmedia för att förkasta Wahabismen. Ayatollah Lotfollah Safi Golpayegani (aldrig hört talas om snubben) anklagade Wahabismen för att ligga bakom all terrorism i världen och motsätta sig shiiternas fredliga och toleranta form av islam.
Iran är ett politiskt U-land…
Ja, idag blev det klart att parlamentet kommer att rösta i en misstroendeförklarning mot landets kommunikation och informationsminister efter att 50-parlamentsledamöter krävt detta. Två till ministrar som rycker och Ahmadinejad måste gå igenom processen att få hela sin regering godkänd av parlamentet igen…
Vem ställer upp 2010…
Det spekuleras vilt nu om vilka som kommer att ställa upp mot Ahmadinejad. Nu verkar det som att parlamentets tidigare talman Mehdi Karrubi kan vara den första som offentliggör sin presidentkandidatur. Hans reformistiska parti Etemad Melli har offentligt gott för att ”be” sin ledare att ställa upp i presidentvalet. Karrubi har inte sagt ja än, men väntas ställa upp…
Just nu försöker reformisterna desperat att hitta en trovärdig kandidat men hittills har man bara lyckats klämma fram Mohammed-Reza Aref vars främsta merit är att han var Khatamis assistent. Andra reformister som nämnts är Hossein Kamali, Mir Hossein Mousavi, Hassan Rowhani och Abdollah Nouri och Mohammad Reza Khatami (f.d. president Khatamis bror).
Andra nästan givna kandidater är parlamentets talesman Ali Larijani och Tehrans borgmästare Qalibaf. Ahmadinejad kommer att få det tufft 2010.
Khatami faktorn…
Reformisternas drömkandidat är givetvis den tidigare presidenten Khatami. Även om han många gånger tackat nej så hoppas många och det är klart eftersom han nog är den enda reformist som har en chans mot Ahmadinejad.
Hur som helst, trots att han tackar nej till frågan om han ställer upp så är Khatami ändå duktig på att kontrastera sin liberala inställning mot Ahmadinejads konservatism. Häromdagen höll Khatami ett tal inför ett gäng studenter där han diskret kritiserade Ahmadinejad och återigen framställde sig själv som den liberale och toleranta mullan.
Khatami berättade att en regering måste ha folkets stöd och att ingen regering överlever genom att tvinga folk att utöva religion men att folk måst vara fria att acceptera och följa en religion. Samtidigt som han sa också att slogans inte löser problem och att regeringens uppgift är att bringa folket social, ekonomisk och politisk rättvisa.
Han sa också att det måste vara okej att kritisera regeringen. För om en regerings felaktiga politik får landets att underprestera så måste man kritisera regeringen. Låter väldigt likt ett valtal…
Idag gick regimen äntligen ut och berättade vad man tycker om krisen i Georgien och regimen tycker… inget alls. Idag berättade utrikesdepartementets talesman och den tidigare Sverige ambassadören Hassan Qashqavi att Iran är neutral i konflikten och önskar en fredlig lösning snart.
Frågan är känslig, man är beroende av att ha vänliga kontakter med både Ryssland och staterna i kaukasus, så regimen tycker inget.
Ahmadinejad till paralympics…
Ahmadinejad åkte inte Peking-OS invigningsceremoni. Däremot har han tackat ja till att åka och närvara på invigningen av Paralympics den 6:e september. Ahmadinejad åker dit för att stötta de veteraner som deltog i Iran-Irak kriget.
Kriget mot Saudiarabien…
Sedan revolutionen 1979 har regimen befunnit sig i ett ordkrig mot Saudiarabien. Igår fick en av regimens många mullor stort utrymme i regimmedia för att förkasta Wahabismen. Ayatollah Lotfollah Safi Golpayegani (aldrig hört talas om snubben) anklagade Wahabismen för att ligga bakom all terrorism i världen och motsätta sig shiiternas fredliga och toleranta form av islam.
Iran är ett politiskt U-land…
Ja, idag blev det klart att parlamentet kommer att rösta i en misstroendeförklarning mot landets kommunikation och informationsminister efter att 50-parlamentsledamöter krävt detta. Två till ministrar som rycker och Ahmadinejad måste gå igenom processen att få hela sin regering godkänd av parlamentet igen…
Vem ställer upp 2010…
Det spekuleras vilt nu om vilka som kommer att ställa upp mot Ahmadinejad. Nu verkar det som att parlamentets tidigare talman Mehdi Karrubi kan vara den första som offentliggör sin presidentkandidatur. Hans reformistiska parti Etemad Melli har offentligt gott för att ”be” sin ledare att ställa upp i presidentvalet. Karrubi har inte sagt ja än, men väntas ställa upp…
Just nu försöker reformisterna desperat att hitta en trovärdig kandidat men hittills har man bara lyckats klämma fram Mohammed-Reza Aref vars främsta merit är att han var Khatamis assistent. Andra reformister som nämnts är Hossein Kamali, Mir Hossein Mousavi, Hassan Rowhani och Abdollah Nouri och Mohammad Reza Khatami (f.d. president Khatamis bror).
Andra nästan givna kandidater är parlamentets talesman Ali Larijani och Tehrans borgmästare Qalibaf. Ahmadinejad kommer att få det tufft 2010.
Khatami faktorn…
Reformisternas drömkandidat är givetvis den tidigare presidenten Khatami. Även om han många gånger tackat nej så hoppas många och det är klart eftersom han nog är den enda reformist som har en chans mot Ahmadinejad.
Hur som helst, trots att han tackar nej till frågan om han ställer upp så är Khatami ändå duktig på att kontrastera sin liberala inställning mot Ahmadinejads konservatism. Häromdagen höll Khatami ett tal inför ett gäng studenter där han diskret kritiserade Ahmadinejad och återigen framställde sig själv som den liberale och toleranta mullan.
Khatami berättade att en regering måste ha folkets stöd och att ingen regering överlever genom att tvinga folk att utöva religion men att folk måst vara fria att acceptera och följa en religion. Samtidigt som han sa också att slogans inte löser problem och att regeringens uppgift är att bringa folket social, ekonomisk och politisk rättvisa.
Han sa också att det måste vara okej att kritisera regeringen. För om en regerings felaktiga politik får landets att underprestera så måste man kritisera regeringen. Låter väldigt likt ett valtal…
fredag, februari 06, 2009
Presidentvalet...
Vad faaen vill karln!
Den eviga såpan om den förre detta presidenten Khatamis eventuella presidentkandidatur tar aldrig slut. Reformisterna håller tummarna medan Khatami drar ut på beslutet.
Nu har Khatami meddelat att han kan tänka sig att ställa upp om den andra reformisten Mir Hossein Mousavi drar sig ur. Det säger han att han gör av respekt gentemot Mousavi – något som nog Mousavi knappast håller med om idag. Det är fem månader kvar till valet och Mousavis har förmodligen påbörjat sin kampanj – nu kommer han få utstå ett hårt tryck för att dra sig ur. Gör han inte det så kommer reformisterna att anklaga honom för att ensamt ha förlorat valet åt dem.
Khatami är nog den ende som har en chans mot Ahmadinejad. Han är ett starkt och känt namn samtidigt som folk har positiva minnen av hans tid som president.
Så nu går alla och väntar på att Khatami eller Mousavi ska komma med ett beslut. Samtidigt håller Khatami intervjuer och tal om hur han inte kommer att konkurrera med de andra reformister som ställer upp. Han hyllade Karroubis kandidatur och menade att dem inte kommer att ställa upp mot varandra (hur det kommer att gå till är en bra fråga eftersom dem kommer att slåss om samma röster) utan istället förstärka varandras budskap.
Samtidigt går det rykten om att Khatami ska ha blivit ”kallad” till ett möte med diktatorn och ”andlige ledaren” Khamenei över sina planer att ställa upp i valet.
Den eviga såpan om den förre detta presidenten Khatamis eventuella presidentkandidatur tar aldrig slut. Reformisterna håller tummarna medan Khatami drar ut på beslutet.
Nu har Khatami meddelat att han kan tänka sig att ställa upp om den andra reformisten Mir Hossein Mousavi drar sig ur. Det säger han att han gör av respekt gentemot Mousavi – något som nog Mousavi knappast håller med om idag. Det är fem månader kvar till valet och Mousavis har förmodligen påbörjat sin kampanj – nu kommer han få utstå ett hårt tryck för att dra sig ur. Gör han inte det så kommer reformisterna att anklaga honom för att ensamt ha förlorat valet åt dem.
Khatami är nog den ende som har en chans mot Ahmadinejad. Han är ett starkt och känt namn samtidigt som folk har positiva minnen av hans tid som president.
Så nu går alla och väntar på att Khatami eller Mousavi ska komma med ett beslut. Samtidigt håller Khatami intervjuer och tal om hur han inte kommer att konkurrera med de andra reformister som ställer upp. Han hyllade Karroubis kandidatur och menade att dem inte kommer att ställa upp mot varandra (hur det kommer att gå till är en bra fråga eftersom dem kommer att slåss om samma röster) utan istället förstärka varandras budskap.
Samtidigt går det rykten om att Khatami ska ha blivit ”kallad” till ett möte med diktatorn och ”andlige ledaren” Khamenei över sina planer att ställa upp i valet.
söndag, maj 01, 2005
Gulan Avcis tal vid demonstrationen 20/4!
Det är onsdag eftermiddag och solen skiner över oss alla som samlats på Raoul Wallenbergs torg. Det är inte en slump att vi alla står här idag, nej, idag har både iranier, kurder, israeler, libaneser och många andra samlats här av samma syften och mål.
Vi vill ha fred, vi vill ha demokrati och vi vill ha mänskliga rättigheter i hela mellanöstern. Men detta kan aldrig bli möjligt så länge det finns envåldshärskare, diktaturer och mördare som styr i den delen av världen.
För att demokratin ska kunna göra intåg i Iran, Syrien, Libanon, Turkiet och många andra länder så behöver folket i dessa länder hjälp utifrån. De behöver hjälp av oss som fått leva i frihet och demokrati. De behöver hjälp av det internationella samfundet, men inte bara hjälp i form av att tala diktaturerna till rätta. Utan de behöver verktygen som inte finns i dessa länder.
Men det är inte vårt enda syfte med dagens demonstration, nej, vi har även samlats för att visa vår avsky mot mulla regimen i Iran. Situationen för de tusentals iranska studenter som sitter fängslade i Tehrans Evin- fängelse och andra fängelser runt om i landet har blivit sämre.
Irans diktaturiska Ayatollor fortsätter att stärka sina maktpositioner och kväver Irans befolkning. De mest drabbade och utsatta är just Irans studentrörelse som varit de mest livgivande fenomenen i det iranska samhället på senare år.
Solidariteten med den kämpande studentrörelsen i Iran engagerar nu exiliranier och andra människor runt om i västvärlden, därav mig själv, eftersom att min familj 1980 efter en militärkupp var tvungna att fly från en annan förtryckarregim, nämligen TURKIET. Vårt brott var att vi är kurder och att vi krävde våra mänskliga, nationella och kulturella rättigheter.
De iranska studenternas brott är att de är frihetsälskare som kämpar för en framtid karakteriserad av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, minoritetsskydd, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, tryck- och pressfrihet och ett samhälle baserad på pluralism.
Jag fick min frihet för 22 år sedan när Sverige tog emot mig och min familj.
Därför är det viktigt för mig att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter förs vidare. Därför är det viktigt för mig att iranska studenter, kurder och andra frihetsälskande människor i Iran men också i andra länder i mellersta östern får sina röster hörda, genom oss som lever i demokratiska länder som Sverige.
Därför är det viktigt för mig och frihetsälskande människor att visa omvärlden vilken brutal och totalitär regim Irans befolkning har att göra med. Vilken regim det är som dag för dag förpestar det iranska samhället och brutalt slår ner frihetsälskande människors hopp och tro om framtiden.
Irans president Mohammad Khatami kom till makten i slutet av nittiotalet. Han blev framburen av en stor majoritet frihetsälskande iranier. Men Khatamis löften om reformer uteblev.
Khatami har sen han kom till makten styrts av det iranska Prästerskapet, som genom det mäktiga Väktarrådet har sista ordet. Ayatollernas Väktarråd har i snart 25 år effektivt satt stopp för förändringar som utmanat den extrema tolkning av islams Sharialag som råder i Iran sedan den islamiska revolutionen 1979.
Oppositionella har gett upp hoppet om Khatami. Iranska frihetsälskare har fattat att Khatami aldrig har varit mannen av folket eller kommer bli mannen för folket. Khatami är i själva verket mannen av väktarrådet. Khatami är mannen som flitigt utnyttjat iranier och fört dem bakom ljuset för att breda ut sin egen maktposition.
Det vilar ett stort ansvar på oss moderata muslimer och icke muslimer som levt i frihet i våra nya hemländer att hjälpa mellanösterns frihetsälskare med nödvändiga verktyg så att de kan bygga upp sina civila och demokratiska samhällen. Men ansvaret vilar också på Sverige och det internationella världssamfundet.
Oppositionen mot mullornas makt är idag inte tillräckligt stark och välorganiserad för att kunna få bort den förtryckande regimen och frigöra parlamentet och andra institutioner från Väktarrådets makt. Just därför är omvärldens stöd så viktigt. Genom att stödja de grupper i Iran som arbetar för frihet och demokrati kan omvärlden lämna ett viktigt bidrag till utvecklingen i Mellanöstern.
Därför har vi samlats här idag på Raul Wallenbergs Torg för att ställa tydliga krav på den svenska staten att inte dalta med den iranska förtryckarregimen eller andra diktaturregimer i mellanöstern.
Men vi frihetsälskare har också samlats här idag för att visa vår solidaritet och ge en handräckning till de demokratiska krafterna i Iran och resten av mellanösterns och arabvärldens befolkning som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.
Tack för ordet
Gulan Avci
Integrationssamordnare (fp)
Vi vill ha fred, vi vill ha demokrati och vi vill ha mänskliga rättigheter i hela mellanöstern. Men detta kan aldrig bli möjligt så länge det finns envåldshärskare, diktaturer och mördare som styr i den delen av världen.
För att demokratin ska kunna göra intåg i Iran, Syrien, Libanon, Turkiet och många andra länder så behöver folket i dessa länder hjälp utifrån. De behöver hjälp av oss som fått leva i frihet och demokrati. De behöver hjälp av det internationella samfundet, men inte bara hjälp i form av att tala diktaturerna till rätta. Utan de behöver verktygen som inte finns i dessa länder.
Men det är inte vårt enda syfte med dagens demonstration, nej, vi har även samlats för att visa vår avsky mot mulla regimen i Iran. Situationen för de tusentals iranska studenter som sitter fängslade i Tehrans Evin- fängelse och andra fängelser runt om i landet har blivit sämre.
Irans diktaturiska Ayatollor fortsätter att stärka sina maktpositioner och kväver Irans befolkning. De mest drabbade och utsatta är just Irans studentrörelse som varit de mest livgivande fenomenen i det iranska samhället på senare år.
Solidariteten med den kämpande studentrörelsen i Iran engagerar nu exiliranier och andra människor runt om i västvärlden, därav mig själv, eftersom att min familj 1980 efter en militärkupp var tvungna att fly från en annan förtryckarregim, nämligen TURKIET. Vårt brott var att vi är kurder och att vi krävde våra mänskliga, nationella och kulturella rättigheter.
De iranska studenternas brott är att de är frihetsälskare som kämpar för en framtid karakteriserad av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, minoritetsskydd, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, tryck- och pressfrihet och ett samhälle baserad på pluralism.
Jag fick min frihet för 22 år sedan när Sverige tog emot mig och min familj.
Därför är det viktigt för mig att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter förs vidare. Därför är det viktigt för mig att iranska studenter, kurder och andra frihetsälskande människor i Iran men också i andra länder i mellersta östern får sina röster hörda, genom oss som lever i demokratiska länder som Sverige.
Därför är det viktigt för mig och frihetsälskande människor att visa omvärlden vilken brutal och totalitär regim Irans befolkning har att göra med. Vilken regim det är som dag för dag förpestar det iranska samhället och brutalt slår ner frihetsälskande människors hopp och tro om framtiden.
Irans president Mohammad Khatami kom till makten i slutet av nittiotalet. Han blev framburen av en stor majoritet frihetsälskande iranier. Men Khatamis löften om reformer uteblev.
Khatami har sen han kom till makten styrts av det iranska Prästerskapet, som genom det mäktiga Väktarrådet har sista ordet. Ayatollernas Väktarråd har i snart 25 år effektivt satt stopp för förändringar som utmanat den extrema tolkning av islams Sharialag som råder i Iran sedan den islamiska revolutionen 1979.
Oppositionella har gett upp hoppet om Khatami. Iranska frihetsälskare har fattat att Khatami aldrig har varit mannen av folket eller kommer bli mannen för folket. Khatami är i själva verket mannen av väktarrådet. Khatami är mannen som flitigt utnyttjat iranier och fört dem bakom ljuset för att breda ut sin egen maktposition.
Det vilar ett stort ansvar på oss moderata muslimer och icke muslimer som levt i frihet i våra nya hemländer att hjälpa mellanösterns frihetsälskare med nödvändiga verktyg så att de kan bygga upp sina civila och demokratiska samhällen. Men ansvaret vilar också på Sverige och det internationella världssamfundet.
Oppositionen mot mullornas makt är idag inte tillräckligt stark och välorganiserad för att kunna få bort den förtryckande regimen och frigöra parlamentet och andra institutioner från Väktarrådets makt. Just därför är omvärldens stöd så viktigt. Genom att stödja de grupper i Iran som arbetar för frihet och demokrati kan omvärlden lämna ett viktigt bidrag till utvecklingen i Mellanöstern.
Därför har vi samlats här idag på Raul Wallenbergs Torg för att ställa tydliga krav på den svenska staten att inte dalta med den iranska förtryckarregimen eller andra diktaturregimer i mellanöstern.
Men vi frihetsälskare har också samlats här idag för att visa vår solidaritet och ge en handräckning till de demokratiska krafterna i Iran och resten av mellanösterns och arabvärldens befolkning som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.
Tack för ordet
Gulan Avci
Integrationssamordnare (fp)
tisdag, maj 10, 2005
Dressing up for the mullahs!
Yesterday Emma Nicholson a member of the European Parliament, who represents the liberal democrats from England. Visited president Khatami, and reportedly briefed him about her “international campaign to boost dialogue among civilisations”. Emma Nicholson is reportedly in Teheran to participate in the “International Conference to Preserve Global Environment and Boost Dialogue among Civilisations”.
There are two things with Ms. Nicholson meeting with Khatami that caught my attention: first of all she decides to sit down with the Iranian president and discuss some project about “dialogue among civilisations”. The same day that Khatami’s government said that it would withdraw itself from the negotiations with the European Union, and restart their nuclear project.
Secondly, the way she dressed for the meeting with the president. I’ve searched the web after pictures of Ms. Nicholson, and I haven’t found any where she dresses up in black and covers up her hair. So there is no doubt that she’s dressed in a way that would satisfy Khatami, and the mullah regime. Emma Nicholson visit is big news in Iran; it’s not often that the regime can get a European female politician to obey their will. The Iranian news agency (IRNA) has Ms. Nicholsons visit as the top news of the day, with a picture of Ms. Nicholson sitting next to Khatami, dressed according to the countries “Islamic” law.
It’s a shame and a disgrace that while women in Iran are risking their lives fighting for their rights and freedom, a European politician does her outmost to appease the regimes request and wants.
There are two things with Ms. Nicholson meeting with Khatami that caught my attention: first of all she decides to sit down with the Iranian president and discuss some project about “dialogue among civilisations”. The same day that Khatami’s government said that it would withdraw itself from the negotiations with the European Union, and restart their nuclear project.
Secondly, the way she dressed for the meeting with the president. I’ve searched the web after pictures of Ms. Nicholson, and I haven’t found any where she dresses up in black and covers up her hair. So there is no doubt that she’s dressed in a way that would satisfy Khatami, and the mullah regime. Emma Nicholson visit is big news in Iran; it’s not often that the regime can get a European female politician to obey their will. The Iranian news agency (IRNA) has Ms. Nicholsons visit as the top news of the day, with a picture of Ms. Nicholson sitting next to Khatami, dressed according to the countries “Islamic” law.
It’s a shame and a disgrace that while women in Iran are risking their lives fighting for their rights and freedom, a European politician does her outmost to appease the regimes request and wants.
tisdag, oktober 28, 2008
Tillbaka...
Jag har varit en usel bloggare. Men jobb och annat har kommit i vägen och jag misstänker att mitt bloggande kommer att fortsätta vara väldigt oregelbunden. Men här kommer en uppdatering,
Ahmadinejads problem fortsätter…
Förra veckan kollapsade han på grund av trötthet och utmattning. Nu så jagar de konservativa hans inrikesminister Ali Kordan som kan komma att få kicken. Det för att han gjort en Sven-Otto Littorin och fejkat att han haft en examen från Oxford University. Nu vill de konservativa kicka Kordan. Det här är inte problematiskt för Ahmadinejad för att han kan bli av med en minister, det är problematiskt för att blir han av med ytterliggare två ministrar så måste han genomföra en regeringsombildning och få alla sina ministrar godkända igen av parlamentet. Något som kommer att ta tid.
Khatami startar TV-kanal
Konstitutionen i Iran ger regimen och främst den ”andlige ledaren” rätt att kontrollera massmedia. Men med paraboler och Internet har allt fler iranier kunnat få in information från andra ställen än regimens två tv-kanaler. Reformisterna har länge känt sig illa behandlade av den regimkontrollerade massmedia och länge pratat om möjligheten att starta en egen TV-kanal.
Den tidigare talmannen Mehdi Karroubi försökte att med egna pengar starta en parabol kanal baserad i en av gulfstaterna. Men det satte regimens säkerhetstjänst stopp för. Man skickade helt enkelt en grupp för att trakassera och beslagta det inspelade materialet innan det hann sändas.
Nu verkar den tidigare presidenten Mohammed Khatami vilja göra något liknande, men han är givetvis ett par snäpp vassare än Karroubi och säger inte rakt ut att hans TV-kanal ska konkurrera med regimens. Utan att hans kanal ska arbeta med att sprida hans budskap om dialog mellan civilisationer. Det gör det svårare för regimen att stoppa, Karroubis kanal var ju ett direkt brott mot konstitutionen och kunde lätt stoppas men att stoppa den tidigare och fortfarande populäre presidenten att starta en flum kanal om dialog mellan civilisationer är lite svårare.
Nu letar Khatami efter finansiärer, som han anser ska vara frikopplade från staten. Ska bli intressant att se om han hittar några och vilket syfte dem har…
Ahmadinejads popularitet dalar?
Nu kommer det nyheter om att opinionsundersökningar gjorda av regimens egna organ visar att stödet för Ahmadinejad är extremt lågt i Iran. Det är tidningen Alborz som kommit över undersökningarna, även om det är väldigt svårt att veta hur korrekt undersökningarna och resultaten är så kan det ändå vara roligt att titta på resultaten med tanke på hur ont det är om opinionsundersökningar i Iran.
70 procent av iranierna kan tänka sig att rösta på den tidigare presidenten Khatami medan 13 % kan tänka sig att rösta på Ahmadinejad. Det är i storstäderna som Ahamadinejad har störst problem, där tycker 64 % är missnöjda med Ahmadinejads regering. 78 % beskrev Ahmadinejads regering som svag eller väldig svag och hela 83 % av de tillfrågade svarade att det inte hade några planer på att rösta på Ahmadinejad igen.
Som sagt, det är svårt att veta hur sanningsenligt och trovärdig resultaten är. Samtidigt så säger det här egentligen inte mycket om hur det kommer att gå i valet nästa år. Att Ahmadinejad inte är omtyckt i storstäder är ingen hemlighet samtidigt som valdeltagandet tenderar att vara lågt. Det betyder att det kan räcka för Ahmadinejad att hålla sina kärntrupper inom Bassijs och utanför storstäderna nödja och få dem att rösta i storskala för att han ska vinna samtidigt som de konservativa och reformisterna splittrar storstadsrösterna.
Ahmadinejads problem fortsätter…
Förra veckan kollapsade han på grund av trötthet och utmattning. Nu så jagar de konservativa hans inrikesminister Ali Kordan som kan komma att få kicken. Det för att han gjort en Sven-Otto Littorin och fejkat att han haft en examen från Oxford University. Nu vill de konservativa kicka Kordan. Det här är inte problematiskt för Ahmadinejad för att han kan bli av med en minister, det är problematiskt för att blir han av med ytterliggare två ministrar så måste han genomföra en regeringsombildning och få alla sina ministrar godkända igen av parlamentet. Något som kommer att ta tid.
Khatami startar TV-kanal
Konstitutionen i Iran ger regimen och främst den ”andlige ledaren” rätt att kontrollera massmedia. Men med paraboler och Internet har allt fler iranier kunnat få in information från andra ställen än regimens två tv-kanaler. Reformisterna har länge känt sig illa behandlade av den regimkontrollerade massmedia och länge pratat om möjligheten att starta en egen TV-kanal.
Den tidigare talmannen Mehdi Karroubi försökte att med egna pengar starta en parabol kanal baserad i en av gulfstaterna. Men det satte regimens säkerhetstjänst stopp för. Man skickade helt enkelt en grupp för att trakassera och beslagta det inspelade materialet innan det hann sändas.
Nu verkar den tidigare presidenten Mohammed Khatami vilja göra något liknande, men han är givetvis ett par snäpp vassare än Karroubi och säger inte rakt ut att hans TV-kanal ska konkurrera med regimens. Utan att hans kanal ska arbeta med att sprida hans budskap om dialog mellan civilisationer. Det gör det svårare för regimen att stoppa, Karroubis kanal var ju ett direkt brott mot konstitutionen och kunde lätt stoppas men att stoppa den tidigare och fortfarande populäre presidenten att starta en flum kanal om dialog mellan civilisationer är lite svårare.
Nu letar Khatami efter finansiärer, som han anser ska vara frikopplade från staten. Ska bli intressant att se om han hittar några och vilket syfte dem har…
Ahmadinejads popularitet dalar?
Nu kommer det nyheter om att opinionsundersökningar gjorda av regimens egna organ visar att stödet för Ahmadinejad är extremt lågt i Iran. Det är tidningen Alborz som kommit över undersökningarna, även om det är väldigt svårt att veta hur korrekt undersökningarna och resultaten är så kan det ändå vara roligt att titta på resultaten med tanke på hur ont det är om opinionsundersökningar i Iran.
70 procent av iranierna kan tänka sig att rösta på den tidigare presidenten Khatami medan 13 % kan tänka sig att rösta på Ahmadinejad. Det är i storstäderna som Ahamadinejad har störst problem, där tycker 64 % är missnöjda med Ahmadinejads regering. 78 % beskrev Ahmadinejads regering som svag eller väldig svag och hela 83 % av de tillfrågade svarade att det inte hade några planer på att rösta på Ahmadinejad igen.
Som sagt, det är svårt att veta hur sanningsenligt och trovärdig resultaten är. Samtidigt så säger det här egentligen inte mycket om hur det kommer att gå i valet nästa år. Att Ahmadinejad inte är omtyckt i storstäder är ingen hemlighet samtidigt som valdeltagandet tenderar att vara lågt. Det betyder att det kan räcka för Ahmadinejad att hålla sina kärntrupper inom Bassijs och utanför storstäderna nödja och få dem att rösta i storskala för att han ska vinna samtidigt som de konservativa och reformisterna splittrar storstadsrösterna.
måndag, oktober 29, 2007
Uppdatering..
Nya ministrar på onsdag...
Nu på onsdag ska Ahmadinejad presentera sina kandidater till närings och oljeminister. Hittills har ministerierna skötts av ”tillfälliga” ministrar men dessa måste nu godkännas av parlamentet för att kunna bli ”fullvärdiga” ministrar. Ahmadinejad har tidigare misslyckats vid ett flertal tillfällen att få en av sina kandidater godkända av parlamentet.
Nu på onsdag ska Ahmadinejad presentera sina kandidater till närings och oljeminister. Hittills har ministerierna skötts av ”tillfälliga” ministrar men dessa måste nu godkännas av parlamentet för att kunna bli ”fullvärdiga” ministrar. Ahmadinejad har tidigare misslyckats vid ett flertal tillfällen att få en av sina kandidater godkända av parlamentet.
Centralbanken varnar…
Irans centralbank varnar nu Ahmadinejad och regeringen för att inflationen kan bli ohanterlig och att regeringen måste vara försiktig inför nästa budget. Bankerna har också fått tillsägelse att hålla koll på sin likviditet och har förbjudit bankerna att ta ut tillgångar från centralbankens reserver. ”Kreditoron” drabbar även iranska banker som under den senaste tiden lånat stora summor pengar från centralbanken. Men nu säger centralbanken alltså nej av rädsla för en stigande inflation.
Khatami ställer inte upp…
Den förre presidenten Mohammad Khatami berättade alldeles nyss att han inte kommer att ställa upp i parlamentsvalet. En hel del reformistiska grupper har försökt få Khatami att ställa upp på deras lista för att kunna dra nytta av hans popularitet, men Khatami säger nej.
lördag, november 10, 2007
USA släpper nio revolutionsgardister..
Igår släppte USA två av revolutionsgardister som arresterade i januari i den irakiska staden Irbil efter en räd av amerikanska trupper in i den Irans konsulat i jakten på terrorister. Dessa två släpptes tillsammans med sju andra iranska ”diplomater” som gripits av amerikanska trupper i Irak under den senaste tiden. Revolutionsgardisterna hävdade att de inte blivit fysiskt torterade men förolämpade av amerikanerna. Regimen hävdar att USA fortfarande håller 11 andra iranska ”diplomater” fångna i Irak.
Khatami springer ärenden..
Igår höll Khatami ett tal inför reformister i Iran inför parlamentsvalet nästa år. Där varnade han kandidaterna och partiet för att ”smutskasta” andra kandidater och på så sätt underminera staten. Han sa också att sådana aktiviteter är olagliga och kan få ödesdigra konsekvenser.
Samtidigt..
Försöker reformister runt om i Iran att övertyga Khatami att ställa upp i parlamentsvalet. Man hoppas att Khatamis deltagande ska ge reformisterna drag hjälp under valet. Hittills har Khatami ställt sig tveksam.
Khatami springer ärenden..
Igår höll Khatami ett tal inför reformister i Iran inför parlamentsvalet nästa år. Där varnade han kandidaterna och partiet för att ”smutskasta” andra kandidater och på så sätt underminera staten. Han sa också att sådana aktiviteter är olagliga och kan få ödesdigra konsekvenser.
Samtidigt..
Försöker reformister runt om i Iran att övertyga Khatami att ställa upp i parlamentsvalet. Man hoppas att Khatamis deltagande ska ge reformisterna drag hjälp under valet. Hittills har Khatami ställt sig tveksam.
tisdag, augusti 04, 2009
Vi är inte så dumma...
Återigen går rykten om att regimen planerar att gripa Mousavi, Karroubi och Khatami. Ryktena uppstod efter Abthais s.k "erkännade" och att regimvänlig media började kräva att Mousavi och Khatami också borde ställas inför rätta.
Samtidigt har Khatami förbjudits att lämna landet eftersom man är orolig att han kommer att "han ska söka asyl i ett annat land för att undgå rättvisan" enligt parlamentsledamoten Javad Karimi-Qouddusi.
Men nu hävdar reformisterna att rapporteringen bara är propaganda och lögner som sprids av pro-Ahmadinejad falangen för att skrämma Khatami och Mousavi till tystnad.
Samtidigt har Khatami förbjudits att lämna landet eftersom man är orolig att han kommer att "han ska söka asyl i ett annat land för att undgå rättvisan" enligt parlamentsledamoten Javad Karimi-Qouddusi.
Men nu hävdar reformisterna att rapporteringen bara är propaganda och lögner som sprids av pro-Ahmadinejad falangen för att skrämma Khatami och Mousavi till tystnad.
söndag, maj 31, 2009
12 dagar kvar..
Förintelsekortet…
Den som trodde att Ahmadinejad skulle välja att hålla käften om förintelsen under valkampanjen fick se sig själv bevisad fel idag. Under ett radiotal så sa han att västmakterna använder sig av förintelsen för att ”leka offer” – han fortsatte med att säga att västmakterna använde förintelsen för att förtrycka andra. Han förnekade också att hans uttalanden om förintelsen ska ha varit negativa för Iran genom att säga att Iran idag spelar en lika stor roll som USA på den internationella arenan.
”Det var så sorgligt – han fick gå upp för trapporna”…
I samma radiointervju berättade Ahmadinejad att den sorgligaste dagen i hans liv var när hans företrädare Khatami valde att träffa Frankrikes president Jacque Chirac. Han menade att det var förödmjukande för honom att se bilderna på Chirac som står högst upp på trappan och Khatami som är tvungen att gå upp för flera trappsteg för att möta honom.
Mousavi lägret som står Khatami nära replikerade direkt med att släppa en rad bilder på Khatami när han möter stora utländska ledare.
Larijani for Rezai…
Det har länge gått rykten om att det är Larijani som står bakom Rezais kandidatur. Men ännu har Larijani själv valt att inte officiellt gå ut med vem han stödjer.
Bassijs roll i valet…
Många är övertygade, däribland jag, är övertygade om att det var den paramilitära gruppen Bassijs som gav Ahmadinejad seger 2005. Deras uppgift att ställa sig utanför vallokalerna och skrämma folk till att rösta på Ahmadinejad fungerade. Men i år kan dem få det tuffare och redan nu märks en splittring mellan landets reguljära armé och den paramilitära gruppen Bassijs.
Brigadgeneralen Seyyed Masoud Jazayeri varnade för en liten stund sedan Bassijs för att lägga sig i valet. Han varnade alla kandidater ifrån att försöka använda Bassijs till sina egna politiska syften och han menade att landets armé skulle se väldigt allvarligt på sådana anklagelser.
Frihet åt alla…
Karroubi lovar runt ganska mycket. I ett nytt vallöfte så menar han att ”politiska fångar” inte kommer att förekomma om han blir president. Samtidigt som han lovade att hans regering skulle stå för yttrandefrihet utan några gränser och att hans regering skulle uppmuntra folk att säga sin mening.
Mousavi följde direkt efteråt med att lova att han skulle göra allt i sin makt för att släppa de politiska fångar som Ahmadinejads regering spärrat in.
“Alla är korrupta utom jag - om man bara bortser den där miljarden som försvann"
För att skrämma sina motståndare inför de kommande debatterna har Ahmadinejad lovat att namnge alla de korrupta politiker som innehaft ett politiskt ämbete. Samtidigt som han lovade att hans regering skulle agera mot dessa personer (så lämpligt att han väntar att göra det tills en TV-sänd debatt).
Jag antar att det här är Ahmadinejads svar på frågan han kommer att få från motståndarna om vad han gjort med 1 miljard i oljeinkomster som saknas.
Attentatet i Zahedan…
Regimen gjorde snabbt slag i saken och avrättade tre personer som de menade varit inblandade i bombdådet mot en moské i Zahedan. Detta gjorde regimen för att direkt visa att man kontrollerar situationen inför presidentvalet och det är viktigare än att ta reda om det var rätt personer man avrättade.
Regimen var också väldigt snabba med att anklaga USA och Israel för inblandning. USA tog genast avstånd från attacken och planerar nu att terrorlista organisationen Jundullah.
Något lite allvarligare är att Iran tillkallade sig Pakistans ambassadör direkt efter attentatet. Iran överlämnade en formell protest till ambassadören över att den pakistanska regeringen inte gör tillräckligt för att stoppa Jundullah som har baser i Pakistan.
Så vet man att valet verkligen blir rättvisst…
Mohammad Jafar Behdad heter han som bossar över Irans nyhetsbyrå IRNA. Med 12 dagar kvar till valet ansåg han att det var helt lämpligt att gå till attack mot Ahmadinejads motståndare. Han menade att de som motsatte sig Ahmadinejad var en allians av liberaler, korrupta, skenheliga utsugare. Han menade också att det var helt uppenbart att folket stod med Ahmadinejad.
måndag, maj 28, 2007
Förhandlingar, en större triumf för Iran än USA...
Jag har surfat runt bland de bloggar jag läser och ser att det är ganska tomt om det historiska mötet i Baghdad mellan regimen och Irak. Även DN och SVD verkar vara lite smått ointresserade av att komma med några analyser. Den enda som gör ett försök är Johan Ingerö och jag tycker att han hamnar lite fel.
Jämförelsen mellan Clinton och G.W.B haltar en aning. Det är sant att Clinton försökte få till förhandlingar med Irans dåvarande reformistiske president Khatami. Clintonadministrationen flirtade hejvilt ett tag med Khatami, man erbjöd ursäkter, WTO-medlemskap och att avskaffa
en del sanktioner (bla att tillåta export av flygplansdelar till Iran). Och Khatami var sugen.
Men bakgrunden och syftet var något helt annat än idag. Clintonadministrationens mål var att stärka de reformistiska mullorna, främst Khatami, i regimen och därmed förhoppningsvis kunna underminera Khamenei och de konservativa mullorna i Iran. Målet var att få ett Iran som man kunde acceptera och leva med i regionen.
Men den gången satte Khamenei stopp. Anledningen var enkel. Varför skulle han tillåta förhandlingar och dialog med den ”stora satan” när han dels var i underläge och dessutom tillåta förhandlingars vars enda syfte var att underminera hans maktposition. Det spelade ingen roll hur många sanktioner Clinton erbjöd sig att avskaffa eller hur många medlemskap i WTO som han erbjöd, Khamenei och regimen hade inget att vinna på samtalen.
Idag är läget ett helt annat. Regimen sitter säkert och Khamenei må ibland vara pressad men han sitter mycket säkrare nu än han gjorde 2000. Det gör att regimen kan komma till förhandlingsbordet och nästan diktera villkoren.
Däremot kommer amerikanerna till bordet av desperation. För amerikanerna så är läget i Irak det absolut viktigaste. Regimbyte som var Clintons plan kan man glömma att åstadkomma med dessa förhandlingar. För nu förhandlar man med Khamenei själv. Att få stopp på våldet i Irak kommer att vara den amerikanska regeringens största huvudbry oavsett vem som sitter i det ovala rummet.
Det här gör att regimen är den part som lättast kan ställa krav. Jag misstänker att regimens förhandlingsmetod kommer att vara ”låt bli vårt atomprogram och vi lugnar ner läget i Irak”. Redan nu är strategin framgångsrik. Förra veckan gick den andra av FN: s säkerhetsråd satta tidsfristen ut, regimen skulle ha slutat anrika uran eller förvänta sig nya sanktioner. Regimen har tvärtom ökat anrikningen av uran.
Rimligtvis borde USA vara fullt upptagen med att lobba för och ta fram nya hårdare sanktioner men det har tyst kring det. USA har inte velat provocera mullorna och ge de skäl att dra sig ur samtalen.
Så jag räknar kallt med att USA kommer att få följande ultimatum: ”vi får skaffa kärnvapen och ni får ett stabil(are) Irak”.
Det här kommer amerikanerna köpa till slut. USA är splittrat och det finns ingen "nationell enighet" kring Irak-kriget, många vill dra sig ur så snart som möjligt. När det finns ett sådant missnöje kan man också förvänta sig att politiska opportunister kommer att växa fram som svampar, sådana som Richardsson, Kerry och Edwards som över en natt kan svänga i sina positioner för att blidka väljarströmmar i sin jakt på Vita Huset. De möter en Khamenei som inte behöver bry sig om några väljarströmmar eller opinionstryck, de som tycker annorlunda slängs i fängelse eller kan utmanövreras på något sätt.
Valet kommer att vara tämligen enkel för den som vinner valet 08. Antingen spenderar USA några år till i säkerhetsrådet och kör igenom halvmesyrer till sanktioner i allians med Kina och Ryssland. Bara för att få se regimen skaffa kärnvapen om 3-8 år eller så ger man med sig och går till historien som den president som lyckades stabilisera Irak, ett tag iaf.
Vill man ge Bush cred för någonting är just det att han trots alla missar, kritik och missnöje hållit kvar vid sin linje. Hade fler haft den övertygelsen som Bush har hade förhandlingarna kunnat vara en triumf för USA...
Jämförelsen mellan Clinton och G.W.B haltar en aning. Det är sant att Clinton försökte få till förhandlingar med Irans dåvarande reformistiske president Khatami. Clintonadministrationen flirtade hejvilt ett tag med Khatami, man erbjöd ursäkter, WTO-medlemskap och att avskaffa
en del sanktioner (bla att tillåta export av flygplansdelar till Iran). Och Khatami var sugen.
Men bakgrunden och syftet var något helt annat än idag. Clintonadministrationens mål var att stärka de reformistiska mullorna, främst Khatami, i regimen och därmed förhoppningsvis kunna underminera Khamenei och de konservativa mullorna i Iran. Målet var att få ett Iran som man kunde acceptera och leva med i regionen.
Men den gången satte Khamenei stopp. Anledningen var enkel. Varför skulle han tillåta förhandlingar och dialog med den ”stora satan” när han dels var i underläge och dessutom tillåta förhandlingars vars enda syfte var att underminera hans maktposition. Det spelade ingen roll hur många sanktioner Clinton erbjöd sig att avskaffa eller hur många medlemskap i WTO som han erbjöd, Khamenei och regimen hade inget att vinna på samtalen.
Idag är läget ett helt annat. Regimen sitter säkert och Khamenei må ibland vara pressad men han sitter mycket säkrare nu än han gjorde 2000. Det gör att regimen kan komma till förhandlingsbordet och nästan diktera villkoren.
Däremot kommer amerikanerna till bordet av desperation. För amerikanerna så är läget i Irak det absolut viktigaste. Regimbyte som var Clintons plan kan man glömma att åstadkomma med dessa förhandlingar. För nu förhandlar man med Khamenei själv. Att få stopp på våldet i Irak kommer att vara den amerikanska regeringens största huvudbry oavsett vem som sitter i det ovala rummet.
Det här gör att regimen är den part som lättast kan ställa krav. Jag misstänker att regimens förhandlingsmetod kommer att vara ”låt bli vårt atomprogram och vi lugnar ner läget i Irak”. Redan nu är strategin framgångsrik. Förra veckan gick den andra av FN: s säkerhetsråd satta tidsfristen ut, regimen skulle ha slutat anrika uran eller förvänta sig nya sanktioner. Regimen har tvärtom ökat anrikningen av uran.
Rimligtvis borde USA vara fullt upptagen med att lobba för och ta fram nya hårdare sanktioner men det har tyst kring det. USA har inte velat provocera mullorna och ge de skäl att dra sig ur samtalen.
Så jag räknar kallt med att USA kommer att få följande ultimatum: ”vi får skaffa kärnvapen och ni får ett stabil(are) Irak”.
Det här kommer amerikanerna köpa till slut. USA är splittrat och det finns ingen "nationell enighet" kring Irak-kriget, många vill dra sig ur så snart som möjligt. När det finns ett sådant missnöje kan man också förvänta sig att politiska opportunister kommer att växa fram som svampar, sådana som Richardsson, Kerry och Edwards som över en natt kan svänga i sina positioner för att blidka väljarströmmar i sin jakt på Vita Huset. De möter en Khamenei som inte behöver bry sig om några väljarströmmar eller opinionstryck, de som tycker annorlunda slängs i fängelse eller kan utmanövreras på något sätt.
Valet kommer att vara tämligen enkel för den som vinner valet 08. Antingen spenderar USA några år till i säkerhetsrådet och kör igenom halvmesyrer till sanktioner i allians med Kina och Ryssland. Bara för att få se regimen skaffa kärnvapen om 3-8 år eller så ger man med sig och går till historien som den president som lyckades stabilisera Irak, ett tag iaf.
Vill man ge Bush cred för någonting är just det att han trots alla missar, kritik och missnöje hållit kvar vid sin linje. Hade fler haft den övertygelsen som Bush har hade förhandlingarna kunnat vara en triumf för USA...
måndag, mars 02, 2009
Diverse...
Vill ha fler...
Efter att kärnkraftsverket Bushehr startat säger Iran nu att man kommer att bygga fler kärnkraftsverk. Öppningen av Bushehr beskrevs som en stor propaganda seger för Iran och trots förseningar och svårigheter att betala i tid och få ryssarna att följa tidsplanen så beräknar man nu att Bushehr kommer att kunna producera närmare 250 megawatt till hösten. Nu lobbar regimen för att ryssarna ska fortsätta och hjälpa Iran att bygga fler kärnkraftsverk.
Valrörelsens roligaste...
Ett av regeringens mer smartare ministrar Manouchehr Mottaki sa igår att regeringen (och därmed Ahmadinejads) utrikespolitik har varit en stor succé som landet nu (3 månader innan presidentvalet) ser effekterna utav. Mottaki berättade i ett tal att landets rykte och status har förstärkts på den internationella arenan. Tveksam om den internationella arenan håller med honom...
Vill fortfarande ha pengar...
Samme utrikesminister Mottaki blev ställd i en intervju när han fick höra att Iraks presdent Jalal Talabani i ett tal hade krävt att Iran skulle slopa sitt krav på skadestånd på närmare 1 triljoner dollar för Irak-Iran kriget mellan 1980-1988.
Mottaki förnekade att Jalali skulle ha lämnat en förfrågan till Iran om att slopa skulden. Det är en fråga som kan komma att ställa till det för Iran bland iraks shiiter som också kan hävda att de slogs mot Saddam Husseins regim och därmed inte bör vara skyldiga att betala hans skulder.
Konservativa kraftsamlar...
Fundamentalisterna (partiet som stödjer Ahmadinejad i parlamentet) verkar ha bestämt sig för att fortsätta stötta Ahmadinejad. Ett tag försökte ett gäng fundamentalister att förhandla med reformisterna och Khatami att välja två andra kandidater än Ahmadinejad om Khatami drog tillbaka sin kandidatur. Nu när Khatami ändå ställer upp har fundamentalisterna bestämt sig för att Ahmadinejad är den kandidat som har bäst chans att vinna.
Medan reformisterna fumlar...
Mehdi Karroubi vägrar att ge upp sin presidentkandidatur trots att han förmodligen kommer att få storspö av Khatami. Men reformisterna är ändå oroliga att Karroubi kommer att splittra rösterna och intet göra en reformistisk seger. Men Karroubi säger att han kommer att ställa upp ändå.
En miljard försvunnen?
En anledning till varför fundamentalisterna inte är helt säkra på Ahmadinejad är ekonomin i landet. Men en inflation som närmare sig 30%, skyhög arbetslöshet, sjunkande oljepriser och inga medel sparade från de goda åren ser det ekonomiska läget mörkt ut i Iran. Så Ahmadniejad och parlamentet (som domineras av fundamentalister) lägger skulden på varandra. I en TV-intervju gick Ahmadinejad nyligen till hård attack mot parlamentet för dess kritik av Ahamdinejads ekonomiska politik. Bland annat så anklagade han parlamentets "revisionsorgan" för att han begått misstag och räknat fel när den anklagade regeringen för att
slarva bort närmare en miljard dollar i oljeintäkter. Det uttalandet fick en del medlemmar i "revisionsorganet" att gå i taket och begära TV-tid för att
besvara Ahmadinejads påstående.
Parlamentets talmaj Ali Larijani har givetvis ett finger i spelet och han uppmanade regeringen och Ahmadinejad att redogöra för bevis för vart den saknade miljarden tagit vägen.
Efter att kärnkraftsverket Bushehr startat säger Iran nu att man kommer att bygga fler kärnkraftsverk. Öppningen av Bushehr beskrevs som en stor propaganda seger för Iran och trots förseningar och svårigheter att betala i tid och få ryssarna att följa tidsplanen så beräknar man nu att Bushehr kommer att kunna producera närmare 250 megawatt till hösten. Nu lobbar regimen för att ryssarna ska fortsätta och hjälpa Iran att bygga fler kärnkraftsverk.
Valrörelsens roligaste...
Ett av regeringens mer smartare ministrar Manouchehr Mottaki sa igår att regeringen (och därmed Ahmadinejads) utrikespolitik har varit en stor succé som landet nu (3 månader innan presidentvalet) ser effekterna utav. Mottaki berättade i ett tal att landets rykte och status har förstärkts på den internationella arenan. Tveksam om den internationella arenan håller med honom...
Vill fortfarande ha pengar...
Samme utrikesminister Mottaki blev ställd i en intervju när han fick höra att Iraks presdent Jalal Talabani i ett tal hade krävt att Iran skulle slopa sitt krav på skadestånd på närmare 1 triljoner dollar för Irak-Iran kriget mellan 1980-1988.
Mottaki förnekade att Jalali skulle ha lämnat en förfrågan till Iran om att slopa skulden. Det är en fråga som kan komma att ställa till det för Iran bland iraks shiiter som också kan hävda att de slogs mot Saddam Husseins regim och därmed inte bör vara skyldiga att betala hans skulder.
Konservativa kraftsamlar...
Fundamentalisterna (partiet som stödjer Ahmadinejad i parlamentet) verkar ha bestämt sig för att fortsätta stötta Ahmadinejad. Ett tag försökte ett gäng fundamentalister att förhandla med reformisterna och Khatami att välja två andra kandidater än Ahmadinejad om Khatami drog tillbaka sin kandidatur. Nu när Khatami ändå ställer upp har fundamentalisterna bestämt sig för att Ahmadinejad är den kandidat som har bäst chans att vinna.
Medan reformisterna fumlar...
Mehdi Karroubi vägrar att ge upp sin presidentkandidatur trots att han förmodligen kommer att få storspö av Khatami. Men reformisterna är ändå oroliga att Karroubi kommer att splittra rösterna och intet göra en reformistisk seger. Men Karroubi säger att han kommer att ställa upp ändå.
En miljard försvunnen?
En anledning till varför fundamentalisterna inte är helt säkra på Ahmadinejad är ekonomin i landet. Men en inflation som närmare sig 30%, skyhög arbetslöshet, sjunkande oljepriser och inga medel sparade från de goda åren ser det ekonomiska läget mörkt ut i Iran. Så Ahmadniejad och parlamentet (som domineras av fundamentalister) lägger skulden på varandra. I en TV-intervju gick Ahmadinejad nyligen till hård attack mot parlamentet för dess kritik av Ahamdinejads ekonomiska politik. Bland annat så anklagade han parlamentets "revisionsorgan" för att han begått misstag och räknat fel när den anklagade regeringen för att
slarva bort närmare en miljard dollar i oljeintäkter. Det uttalandet fick en del medlemmar i "revisionsorganet" att gå i taket och begära TV-tid för att
besvara Ahmadinejads påstående.
Parlamentets talmaj Ali Larijani har givetvis ett finger i spelet och han uppmanade regeringen och Ahmadinejad att redogöra för bevis för vart den saknade miljarden tagit vägen.
söndag, april 15, 2007
Regimen vill ha Pelosi..
Idag citeras Mohammad-Nabi Roudaki som också är vice ordförande i parlamentets utrikesutskott säg att Iran är "redo att träffa Pelosi".
Mer om 300...
Regimen försöker nu få sina grannländer att förbjuda filmen. Igår protesterade Iranska ambassadören i Förenade Arabemiraten över att filmens premiär. Regimen ser premiären som ett "negativt inslag" i relationerna mellan länderna.
Khatami till Italien...
Irans förre president Mohammad Khatami fortsätter att dra nytta av den "goodwill" som Ahmadinejads katastrofala presidentperiod skapat åt honom och hans tid som president. Nu närmast är Khatami inbjuden för att resa till Italien och tala om sitt arbete med "dialog mellan civilisationer", som egentligen är skitsnack. Khatami kommer också att få träffa påven och vatikanens premiärminister.
Idag citeras Mohammad-Nabi Roudaki som också är vice ordförande i parlamentets utrikesutskott säg att Iran är "redo att träffa Pelosi".
Mer om 300...
Regimen försöker nu få sina grannländer att förbjuda filmen. Igår protesterade Iranska ambassadören i Förenade Arabemiraten över att filmens premiär. Regimen ser premiären som ett "negativt inslag" i relationerna mellan länderna.
Khatami till Italien...
Irans förre president Mohammad Khatami fortsätter att dra nytta av den "goodwill" som Ahmadinejads katastrofala presidentperiod skapat åt honom och hans tid som president. Nu närmast är Khatami inbjuden för att resa till Italien och tala om sitt arbete med "dialog mellan civilisationer", som egentligen är skitsnack. Khatami kommer också att få träffa påven och vatikanens premiärminister.
måndag, januari 07, 2008
Khamenei kampanjar...
Khamenei on the campaign trail…
Khamenei är ute och rör på sig varje dag nu. Det hålls tal som givetvis väldigt lydigt sänds av massmedia. Det är uppenbart att han nu försöker att lägga sin tyngd bakom Ahmadinejad för att inte få en kollaps av den konservativa falangen. I ett tal i lördags hyllade han Ahmadinejads regering för att vara ansvarstagande och fyllda av självförtroende. Han hyllade Ahmadinejad för att ha genomfört en rad ”utvecklingsprojekt” och för att försöka lösa människors problem.
Jag är ganska säker att människor i Iran har en helt annan syn på Ahmadinejads presidentperiod hittills än Khamenei.
Att Khamenei fäster sig så hårt vid Ahmadinejad visar hur viktigt det är för regimen att ha legitimitet i atomprogrammet. Ahmadinejad har gett det till Khamenei, det är få i Iran som ifrågasätter landets atomprogram, det gäller även om det skulle bli känt att regimen utvecklar kärnvapen. Det är ganska mycket Ahmadinejads förtjänst. För medan Khatami försökte hålla en armlängd distans till atomprogrammet så har Ahmadinejad gjort det till en fråga av nationellstolthet och i ett land där nationalismen ständigt sjuder så har det varit framgångsrikt. Därför har inte Khamenei råd att få Ahmadinejad försvagad, för det skulle även vara en missnöjesröst på landets atomprogram och hans hantering utav den. Så nu gäller det uppdrag att rädda Ahmadinejad.
Nu är frågan hur stor självförtroende Ahmadinejad och Khamenei har. Frågan om vilka kandidater väktarrådet kommer att godkänna är redan nu en het fråga i Irans politiska kretsar och ännu har inga större namn klargjort att de kommer att ställa upp. För någon dag sen gick den tidigare presidenten och reformisten Khatami ut och bad väktarrådet att hålla sig utanför och reformisterna mullrar redan.
Men jag tror starkt på att Khamenei kommer att göra sitt yttersta för att hålla reformisterna så nöjda som möjligt samtidigt som han räddar Ahmadinejads ansikte. Jag kan tänka mig en situation där väktarrådet godkänner en del stora reformistiska namn, jag kan tänka mig att reformisternas näst största namn efter Khatami själv, nämligen hans bror Reza Khatami, kommer att släppas in i parlamentet. Att Khamenei kan tänka sig att lämna Tehran relativt öppet för reformister medan det görs större ansträngningar för att stärka Ahmadinejad på andra ställen.
Anledningen till det är att Khamenei dels inte vill att Ahmadinejad ska bli för dominant utan vara välmedveten om att han befinner sig där han befinner sig tack vare honom. Samtidigt så minskar det reformisternas utrymme för att gnälla över valresultat.
Khamenei är ute och rör på sig varje dag nu. Det hålls tal som givetvis väldigt lydigt sänds av massmedia. Det är uppenbart att han nu försöker att lägga sin tyngd bakom Ahmadinejad för att inte få en kollaps av den konservativa falangen. I ett tal i lördags hyllade han Ahmadinejads regering för att vara ansvarstagande och fyllda av självförtroende. Han hyllade Ahmadinejad för att ha genomfört en rad ”utvecklingsprojekt” och för att försöka lösa människors problem.
Jag är ganska säker att människor i Iran har en helt annan syn på Ahmadinejads presidentperiod hittills än Khamenei.
Att Khamenei fäster sig så hårt vid Ahmadinejad visar hur viktigt det är för regimen att ha legitimitet i atomprogrammet. Ahmadinejad har gett det till Khamenei, det är få i Iran som ifrågasätter landets atomprogram, det gäller även om det skulle bli känt att regimen utvecklar kärnvapen. Det är ganska mycket Ahmadinejads förtjänst. För medan Khatami försökte hålla en armlängd distans till atomprogrammet så har Ahmadinejad gjort det till en fråga av nationellstolthet och i ett land där nationalismen ständigt sjuder så har det varit framgångsrikt. Därför har inte Khamenei råd att få Ahmadinejad försvagad, för det skulle även vara en missnöjesröst på landets atomprogram och hans hantering utav den. Så nu gäller det uppdrag att rädda Ahmadinejad.
Nu är frågan hur stor självförtroende Ahmadinejad och Khamenei har. Frågan om vilka kandidater väktarrådet kommer att godkänna är redan nu en het fråga i Irans politiska kretsar och ännu har inga större namn klargjort att de kommer att ställa upp. För någon dag sen gick den tidigare presidenten och reformisten Khatami ut och bad väktarrådet att hålla sig utanför och reformisterna mullrar redan.
Men jag tror starkt på att Khamenei kommer att göra sitt yttersta för att hålla reformisterna så nöjda som möjligt samtidigt som han räddar Ahmadinejads ansikte. Jag kan tänka mig en situation där väktarrådet godkänner en del stora reformistiska namn, jag kan tänka mig att reformisternas näst största namn efter Khatami själv, nämligen hans bror Reza Khatami, kommer att släppas in i parlamentet. Att Khamenei kan tänka sig att lämna Tehran relativt öppet för reformister medan det görs större ansträngningar för att stärka Ahmadinejad på andra ställen.
Anledningen till det är att Khamenei dels inte vill att Ahmadinejad ska bli för dominant utan vara välmedveten om att han befinner sig där han befinner sig tack vare honom. Samtidigt så minskar det reformisternas utrymme för att gnälla över valresultat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)