Khamenei är förloraren...

Khamenei har nu absolut bestämt sig - valresultatet står kvar och Ahmadinejad är president i fyra år till oavsett vad som händer. Eftersom Rafsanjani verkar ha misslyckats så kan jag inte se att detta slutar på något annat sätt.

Däremot har hela den här historien grävt ett stort hål i Khamenei och det teokratiska systemets legitimitet. För en sak som har skilt Iran från de andra diktaturerna i mellanöstern är att regimen i Iran alltid varit känslig för det folkliga stödet. Har folket bestämt sig för något så har man i alla fall till synes gett efter - men den här gången så stal man inte bara ett val utan gjorde det på ett sätt som verkligen sa "fuck off" till folket.

Men de stora demonstrationerna visade att regimen inte kan göra det ostraffat och helt plötsligt har Khamenei helt utarmat den legitimitet som posten kräver. När vi tittar tillbaka om 10 år kommer de här dagarna vara den händelse som vi räknar som början på slutet av Iran enligt Khamenei och Ahmadinejad. Det betyder inte att jag tror att Iran kommer att vara en demokratisk stat om 10 år.

Men Khamenei är 70 år och har inte många år kvar. Hans efterträdare kommer att vara en person som förmodligen har begränsade revolutionär CV (de flesta av de tunga revolutionärerna -79 är rätt gamla nu) och kan inte hävda att han hämtar sin legitimitet från revolutionen 1979. Han kommer också att behöva tampas med arvet efter Khamenei som förvandlade posten som "andlig ledare för revolutionen" som ska stå över det politiska tjäbblet till att vara ytterligare en politiker - en oärlig sådan.

Det finns gott om konservativa som säger att det här hade inte hänt om Khomeini levt och dem har nog rätt, för att Khomeini hade en långt större auktoritet än Khamenei. Den gradvisa utarmningen av den "andlige ledarens" legitimitet är ännu en faktor som man måste ta med i beräkningarna. Det har tvingat Khamenei att ständigt blanda sig in i politiken och vara beroende av diverse allianser för att upprätthålla makten.

Samtidigt kommer falangstriderna inom regimen att fortsätta. Demonstranterna visade att det alltid kommer att finnas ett starkt och passionerat stöd för den som lovar reformer.

För alla som följer Iran så kommer det att vara ett par tragiska, intressanta och hoppfulla år...

Uppdaterat: och det enda som kan sabba hela den här processen är om amerikanerna bestämmer sig för att återuppta sabel viftandet. Precis det som en resolution, som med stor säkerhet kommer att klubbas igenom i Representanthuset, kräver.

En kommentar om det från Les Gelb;

Republican leadership calls for Obama to condemn Iran’s election results and speak out for the demonstrators shows no knowledge of Iran whatsoever. If he did so, America would become the issue in Iran, not Ahmadinejad, and we would become the excuse and justification for spilling Iranian blood.

These sniping remarks by Republican leaders also shows they put pandering to their right wing above American national security. Why can’t they listen to their own real foreign policy expert — Senator Richard Lugar — and see and say that the U.S. must exercise restraint in our public statements for Iran’s sake and our own.