Mer om busschaufförstrejken

Hundratals strejkande busschaufförer och fackföreningsledare hålls fortfarande fängslade i Tehran. Samtidigt kommer det rapporter om allt fler arresteringar igår natt och idag. Igår natt genomförde säkerhetstjänsten en räd mot ett möte som hölls av det 6: e transportdistriktet i Tehran, ett möte där planerade ytterligare aktioner för att kräva sina fängslade kollegors frihet. Idag (2/2) stormade säkerhetstjänsten den 4: e transportdistriktet och hotade busschaufförer och deras familjer. De tvingades också att skriva på avtal där dem tar avstånd från strejken och protesterna. Massarresteringarna började den 27/1 med en rad räder av säkerhetstjänsten hemma hos strejk och fackföreningsledare.

Mer om strejken, här, här och här.

Fredrik Malm om strejken

Mansour Ossanlu har det inte lätt. Han är ordförande i bussfacket i Teheran och sitter sedan slutet av december bakom lås och bom i ökända Evinfängelset i Iran. Hans brott: Fackligt engagemang.

De senaste dagarna har det rasat demonstrationer i Teheran. Fackliga aktivister kräver bättre villkor och de demonstrerar för att deras ledare ska släppas ur fängelset. Diktaturer slår alltid ned folkets protester. På Kuba är den fackliga organiseringen vid sidan av kommunistpartiet förbjuden, och i Iran har mullorna inte bara låtit fängsla strejkledarna utan säkerhetspolisen har dessutom kidnappat deras fruar.

Iran är storpolitik idag. Landets kärnenergiprogram kommer att dras inför FN:s säkerhetsråd och debatten kretsar kring maktbalansen i Mellanöstern, oljepris som krigföring och framtiden för Israel om Iran blir en kärnvapenmakt. Men vid sidan av storpolitiken fortsätter förtrycket i vardagen. Det handlar om bussförare som attackeras av polis för att de vill strejka. Om studenter som slås blodiga med påkar för att de höjer sina röster. Unga tjejer och killar blir slagna av snorungar i Bassijmilisen för att de håller varandra i handen. Det finns en risk att det mest grundläggande – de mänskliga rättigheterna – hamnar i skymundan i debatten om Iran. Sverige måste protestera officiellt till regimen i Teheran.

Men vi måste också utveckla vår politik gentemot Iran till ett tydligare stöd till demokrater och reformister. Det finns mycket att göra. Siktet måste vara inställt på regimskifte och alla demokratiska krafter som arbetar för detta ska kunna känna att Sverige står på deras sida.

Liberala Ungdomsförbundet om busschaufförstrejken:

Rädda busschaufförerna!

De senaste dagarna har det framförts våldsamma protester i Irans huvudstad Tehran med anledning av att stadens busschaufförer har gått ut i strejk. Busschaufförerna kräver bättre arbetsförhållanden och rätten att få bilda en fackförening. Men strejken har förbjudits av regimen som fängslat flera hundra busschaufförer och även anhöriga till strejkande.

– Innan strejken skulle inledas arresterades hundratals busschaufförer och även strejkledaren Mansour Ossanlu. Den iranska regimen har också gett sig på familjemedlemmar till de strejkande busschaufförerna. Tre av strejkledarnas fruar kidnappades av regimens säkerhetsstyrkor och en av ledarnas tvååriga dotter skadades. Trots detta genomförde ett antal modiga busschaufförer strejken, kommenterar Fredrik Malm, ordförande i Liberala ungdomsförbundet.

– Den svenska regeringen och den Europeiska Unionen måste omedelbart agera. Den svenska ambassadören i Tehran måste genast lämna in en formell protest och kräva att den iranska regimen upphör med förföljelsen av strejkande busschaufförer och respekterar arbetarnas rätt att bilda fackförbund. Diktaturen i Iran har härjat länge nog nu, och det är omvärldens ansvar att ge stöd åt dem som söker regimskifte och demokratisering, avslutar Fredrik Malm, ordförande Liberala ungdomsförbundet.