Nolltolerans mot opposition och kritik

I söndags lämnade regeringens talesman Gholamhussien Elham över ett brev till åklagaren för Tehrans revolutionsdomstol, Saeed Mortazavi. Saeed Mortazavi är en av regimens mest kända människorättsförbrytare och bär tillexempel skulden för mordet på journalisten Zahra Kazemi.

I brevet krävde Elham att Mortazavi skulle ta en hårdare attityd gentemot de tidningar som sprider ”falska nyheter om regeringen och presidenten Ahmadinejad”: Det här brevet kommer efter att en tidningsledare i Iran anklagat Ahmadinejad för korruption och förskingring. Det intressanta är hur regimen blåser upp kritik som framkommer i en tidningsledare till sådana proportioner, det vanliga är att man via informella kanaler kräver att skribenten eller redaktören grips och åtalas. Men nu skriver regeringen ett öppet brev till Saeed Mortazavi av alla personer och kräver hämnd.

Poängen med det offentliga brevet är inte att regeringen tycker att Mortazavi blivit vek, utan det här är en varning till journalister runt om i landet; ”håll er i skinnet annars skickar vi Mortazavi på er”. Med FN-sanktioner runt hörnet och val till Expertrådet har regimen nu en noll tolerans mot kritik och opposition, det är därför vi nu också ser nya arrestering, avrättning och mordvåg från regimen.

Som ett led i nolltoleransen

Förra veckan skickade den Iranska regimen ut hundratalpoliser i Tehran för att jaga och beslagta parabolantenner, med hjälp av Ericsson utrustning ska tilläggas. Meningen med denna nya våg av beslagtagningar är enligt kulturministeriet att stoppa ”västs kulturinvasion”, men det finns också en annan förklarning. Under kriget i Libanon kablade den Iranska televisionen ut fullständigt världsfrånvända bilder på ständigt segrande Hezbollah krigare och beslagna och grymma ”sionister”. Samtidigt kunde Iranier med parabolantenner ratta in CNN för att se helt andra bilder och få en helt annan nyhetsrapportering än IRIBs hjälte bilder på Nasrallah och rapporter som ”inga döda Hezbollah krigare”.