Vinnare och förlorare...

Under de senaste dagarna har medier (menar då svenskmedia) mer eller mindre utsett regimen som vinnare i den senaste konflikten mellan Iran och Storbritannien. Jag motsätter mig inte att regimen kan ha tagit några poänger i hela den här konflikten det jag stör mig på är den fullständiga brist på professionalitet och kompetens som verkar råda hos svenskmedias utrikesredaktioner. Det blir smått pinsamt när Rapportredaktionen på Sveriges television hävdar att Irans verkliga makt finns i väktarrådet och att väktarrådet har med ”stigande oro iakttagit president Ahmadinejads utfall mot väst och kanske Irans beslut att fortstätta anrikningen av uran”.

För det första, Irans verkliga makt finns hos Khamenei. Väktarrådets makt över utrikespolitiken är minimal och dessutom utgörs väktarrådet av 6 mullor som utses av Khamenei. Alla beslut som rör Irans atomprogram handhas av Khamenei, det är knappast Ahmadinejad som bestämt att anrikningen av uran ska fortsätta. Det är inte heller Ahmadinejads utrikesdepartement som förhandlar med omvärlden, det är Khameneis högra hand Ali Larijani.

Det som är skrämmande är att om rapporteringen är lika bristfällig från resten av världen så gör man nog sig själv en tjänst genom att skita i SVT sändningarna framöver.

Men i frågan om vinnare och förlorare.

Ahmadinejad utsågs ganska tidigt till vinnare i den här konflikten, och ja han är en vinnare på flera sätt. Han ökade sin popularitet i den muslimska världen och säkert en del popularitet hos moderata Iranier hyste farhågor om en långvarig konflikt. Men han är också en förlorare, det Storbritannien lyckades med var att befästa bilden att det inte rörde sig om ett gripande utan en kidnappning av brittiska soldater. Det lär inte ha stärkt Ahmadinejads redan svaga position bland världens ledare och främst i västvärlden där en del ledare till och med kallade handlingen för kidnappning. Samtidigt är Ahmadinejad en förlorare på hemma plan, hos sina kärntrupper. Det var dem som demonstrerade utanför den Iranska utrikesdepartementet och krävde dödsstraff för britterna och i deras ögon gav Ahmadinejad vika för Storbritannien.

Khamenei och Larijani är förlorare eftersom hela den här historien inte kommer att betyda att ledare för EU-länderna kommer att vara mer villiga till förhandlingar med en regim som sysslar med ”kidnappning”.

Bland vinnarna tillhör de moderata krafterna inom regimen som den här gången vann fighten mot fundamentalisterna. De moderata mullorna visade att de hade Khameneis öra och uppmärksamhet medan fundamentalisternas önskan om ”riktig konflikt” inte vann något gehör hos Khamenei.