Givetvis är fallet med dem 15 brittiska soldaterna fortfarande den hetaste nyheten i Iran. Regimen hävdade idag att britterna befann sig 0.5 km in på Iranskt vatten samtidigt som britterna släppte soldaternas GPS koordinater som visade att dem greps 1.7 nautiska mil in i Irakiskt vatten. Samtidigt hävdade britterna att soldaternas position kan bekräftas av ett indiskt handelsfartyg i området som britterna just innan hade undersökt. Britterna anklagade också regimen för att mixtra med ”sina bevis” och pekade på att regimen först på fredagen uppgivit en position där britterna ska ha gripits för att sedan på tisdagen ändra det. Regimen kontrade med att man hade tillräckliga bevis på intrånget.
Samtidigt skickade regimen fram en av britterna, Faye Turney, framför tv-kamerorna. Turney tvingades till att bära slöja och erkände att britterna varit inne på iranskt territorium. Hon sa också att soldaterna blivit välbehandlade och att regimen varit bra värdar. Samtidigt visade regimen upp ett privat brev från Turney till hennes föräldrar, där hon också erkänner intrånget, ber om ursäkt och ber familjen att ta hand om hennes 3-åriga dotter.
Efter intervjun meddelade regimens utrikesminister Mottaki att man senast fredag kommer att frige just Faye Turney, något som han senare tog tillbaka. Nu finns det inget datum för frigivningen av Turney, men det är klart att hon kommer att släppas inom kort. Dels för att den Iranska machoregimen inte vill hålla en kvinna som krigsfånge (stena en kvinna går bra men att erkänna att kvinnor har lika stort mod och kan vara ute på slagfält är lite för magstarkt för regimen) samtidigt så har hon ju erkänt och regimen har fått det dem ville ha av henne. Med tanke på hur viktigt det är för regimen att framstå som ”good guys” i det här fallet så vore det onekligen korkat att behålla Turney efter att hon erkänt och bett om ursäkt.
Men britterna var inte särskilt roade av regimens intervju med Turney och man anklagade regimen för att bryta mot Genevé konventionen. Storbritanniens premiärminister sa idag att man nu tänker ta det här till nästa nivå och stärka pressen på regimen, något senare meddelade utrikesministern Margaret Beckett att Storbritannien kommer att frysa alla officiella bilaterala affärer med Iran till situationen är löst. Samtidigt så kommer britterna nu att noggrant utvärdera och studera sina kontakter och relationer med Iran, det här ska tolkas som ett hot mot regimens ambitioner för att få till nya förhandlingar om sitt atomprogram med EU.
Mitt i allt det här kan man notera tre saker. För det första så skiljer sig tonen väldigt mycket mellan länderna. Storbritannien går hårdast fram och regimen i Iran pratar om att Storbritannien ”politiserar” händelsen, att media ”spekulerar och överdriver” spänningen samtidigt som regimen manar till lugn. Hade Khamenei beordrat gripandet och välkomnat det så hade tongångarna varit helt andra från regimen. För det andra, Ahmadinejad syns inte till, Khamenei har satt munkavle på honom och hans kommentarer till gripandena har varit ytterst återhållsamma för att vara Ahmadinejad. För det tredje, det här är inte första gången Iran griper brittiska soldater och anklagar dem för intrång, senast var juni 2004 då regimen grep 8 brittiska soldater men frigav dem redan efter fyra dagar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hmm...hur får du ihop detta Majed?
Lördag 24:e mars:
noterbart är också att varken IRNA eller IRIB tar upp händelsen, hade det här skett på order från högre ort så hade propagandaapparaten utnyttjat tillfället till max, men nu är det helt tyst
Torsdag 29:e mars:
Givetvis är fallet med dem 15 brittiska soldaterna fortfarande den hetaste nyheten i Iran.
Bara jag eller är det dubbla budskap och tolkningar?
Det har gått fem dagar mellan. Den 23:e dagen var det oerhört tyst från regimens sida (inlägget skrevs kl. 04:31 den 24:e). Min poäng var och är att om gripandet hade varit beordrat eller önskat av Khamenei så regimen fläkt på redan från början.
Sen har det gått fem dagar och nyheten är ju en "världsnyhet" vilket gör att regimen måste förhålla sig till den även på hemma plan men man gör det ändå förvånansvärt lungt. Det är inga demonstrationer utanför den brittiska konsulatet och inga bilder på Bassijs som bränner union jack osv.
Här har du dina demonstrationer: Bild
Det hålls alltså demonstrationer. Men det är inte huvudpoängen. Det jag egentligen reagerar på är att du, allt oftare, kommer med tvärsäkra uttalanden utan att ha någon backning för dina spekulationer. Allt oftare läser man "Om det hade varit si så hade dom gjort så". När sedan dessa "om" och "men" inte slår in fortsätter du med helt nya spekulationer utan att reflektera över hur fel vissa acv dina gamla spekulationer var. Som du ser varade inte ditt försvar att det inte hålls demonstrationer särskillt länge.
Jag menade inget annat än att jag ser den tendensen lite oftare nuförtiden. Tvärsäkra utalanden som går emot varandra.
Först, vad gäller demonstrationerna så tog det en hel vecka innan dem kom. Det först efter att britterna stegrat upp konflikten. Det var inga demonstrationer första eller andra dagen mot att britterna hade tagit sig in på Iranskt vatten.
Sen vad gäller spekulationer, så jodå. Det är sällan det finns några givna sanningar och spekulera är roligt. Alternativet hade varit att bara förvandla bloggen till att förmedla nyheter och det skulle faktiskt vara ganska tråkigt.
Jag hade förstått din kritik om jag hade varit journalist och skrivit för DN, men det gör jag ju inte.
Om sakfrågan: Utrikesminister Carl Bildt har anklagat Iran för kidnappning. Så just nu verkar allt ha varit planerat...i detalj.
Nejdå, förväntar mig inte att bloggen ska vara TT för Irannyheter.
Men du kanske kan förstå min kritik om felprocenten i spekulationerna blir allt för högt? Definitionsfråga vart gränsen går men talar vi om vart och varannat inlägg där sedan tre av fyra inlägg också går ut på att försvara en tes som uppenbart fallit, ja då tycker jag att man kan få påpeka det i alla fall. Det var ju det jag gjorde.
Sakfrågan: Bara för att Bildt anklagar Iran så gör det ju inte till en sanning. Jag tror fortfarande inte att Khamenei eller någon från den yttersta ledningen har beordrat gripandet eller kidnappningen. Men jag är också lite intresserad av alla detaljer som ska ha framkommit om kidnappningen.
Så jag tror inte att min tes har fallit. Däremot tror jag att regimen insett att den faktiskt har hemma opinionen med sig i den här frågan så varför inte jävlas ett tag innan man släpper dem. Men att dem 15-britterna kommer att släppas snart är jag fortfarande övertygad om..
Så jag tror inte att min tes har fallit. Däremot tror jag att regimen insett att den faktiskt har hemma opinionen med sig i den här frågan så varför inte jävlas ett tag innan man släpper dem.
Ovanstående är ett exempel på en ny spekulation som täcker upp en gammal.
Just detta vilda chansande som blivit allt vanligare och som jag ville påpeka.
Men vi kommer nog inte längre och jag lär fortsätta läsa oavsett vilket, så vi droppar det där.
Men det beror också på att läget inte är statiskt utan också förändras. Vilt chansande vore om jag hade påstått att regimen hade kidnappat dem 15-britterna utan att lägga fram någon form av uppbackning utan några vilda spekulationer om FN-sanktioner osv.
Så jag vidhåller fortfarande att de teser jag driver här på bloggen är så väl underbyggda som de kan vara för en blogg och en person som inte har några som helst kontakter med regimen...
Skicka en kommentar