tisdag, maj 30, 2006

Inställsamt värre av Hammargren

Hur får man som svenskjournalist åka till Iran och intervjua Ali Larijani. Jo, genom att lova att bara ställa okritiska, ogenomtänkta och inställsamma frågor.

Det här handlar självklart om Bitte Hammargrens framfart i Iran, efter att igår ha revanscherat sig för den katastrofala artikel som med rubriken ”Presidenten har Iraniernas stöd”. Där Hammargren raljerade över Iranska intellektuella och rakt igenom artikeln drev en ogenomtänkt, inställsam och okritisk tes om att ”Iranierna stödjer Ahmadinejad”. Idag intervjuar hon Irans chefsförhandlare Ali Larijani, en man som man kan ställa många frågor till.

Larijani har tidigare haft en tung ministerpost, som kulturminister hade han det yttersta ansvaret för censuren i landet, som chef för den Iranska statstelevisionen drog han på sig kritik från regimen egna män för att innehållet i statstelevisionen blivit FÖR islamisk och propaganda fokuserat under hans tid. Larijani har också starka band till übermullan Khamenei och betecknades som Khameneis knähund under presidentvalet förra året. Så det här är en man med inflytande och förmåga att svara på tunga frågor.

Men vilken väg tar Hammargren? Jo, hon låter Ali Larijani raljera och svara på okritiska frågor som får regimens egen nyhetsbyrå IRNA att verka regimfientlig. Så till nästa intervju har jag sammanställt en rad frågor som Bitte Hammargren kan använda sig.

1) I februari månad utfärdade en av Irans mer inflytelserika mullor en Fatwa om att det var okej att använda sig av kärnvapen, betyder det här att den Iranska regimen gör sig redo för kärnvapen innehav?

2) Varför har regimen under 18 år ljugit om sitt atomprogram?

3) Hur kommer det sig att regimen försöker massproducera höganrikat uran som inte behövs för de lätt vattenreaktorer som regimen påstår sig bygga för civil och fredlig energi?

4) Varför vägrar regimen godta Ryssland erbjudande om att Iran ska få anrika den uran som behövs för fredlig energi på ryskmark? Varför är det så viktigt att regimen anrikar sitt eget uran?

5) Hur passar president Ahmadinejads ständiga och hatiska uttalanden om att ”Israel ska utplånas” med regimen budskap om att atomprogrammet bara ska användas till fredliga syften?

6) Under helgen så arresterade och misshandlade regimen ett hundratal studentdemonstranter, när kommer regimen att tillåta yttrande och demonstrationsfrihet.

7) Amnesty international riktade häromdagen hård kritik mot regimen för dess behandling av främst etniska och religiösa minoriteter i landet, varför förföljer regimen dessa minoriteter? När kommer regimen att tillåta religionsfrihet?

8) Människorättsorganisationer kritiserar regimen i Iran för dess brist på respekt av de mänskliga rättigheterna. Oppositionella, dissidenter och människorättsaktivister som Akbar Ganji, Mansour Osanlu och nu senast Ramin Jahanbegloo har gripits och torterats. Varför tål inte regimen kritik, varför får inte fackföreningar, organisationer och partier som är kritiska till regimen bildas? När kommer Jahanbegloo att släppas?

9) Under din tid som chef för statstelevisionen har Iran blivit världens största fängelse för journalister, vad är ditt ansvar för den obefintliga pressfriheten?

10) Den Iranska regimen spenderar årligen miljontals dollar på att stödja organisationer som utför terrordåd utanför landets gränser och regimen anses idag vara den största sponsorn av terrorism. Om regimen är så pass fredlig varför då stödja terrorism?

Så nu väntar på Hammargrens nästa intevju...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ännu en blogg om Iran verkar ha kommit till. Mission:Iran heter den. Känner ni till den eller?

http://missioniran.blogspot.com/

Anonym sa...

verkar mest vara en sån blogg som handlar mer om USA än om Iran. Tyvärr rätt ointresant..

Anonym sa...

Jag fastnade för en sak, i inlägget "Föreningen Iranska martyrsökare". Så anger dem det Iranska "civila samhället" som skäl för att det finns 55 000 personer anmält sig själva till olika självmordsuppdrag. Det dem då inte nämner är att när man skriver upp sig så får man ta del av en rad förmåner, som matkuponger eller ekonomisk hjälp.

Så det har inte så mycket med det Iranska "civila samhället" att göra. Men har man en skev världsbild så kan man få den uppfattningen...