Irans “andlige ledare” och übermulla Ayatollah Khamenei skickade i söndags ut ett dekret om fortsatt privatisering. Han vidarebefordrade dekretet till samtliga delar av staten samt till tjuvarnas kung, den före detta presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani, för att övervaka att utförsäljningen går rätt till.
Enligt dekretet ska staten sälja ut 80 % av sina innehav i stora statligt ägda företag till folket, detta gör Khamenei för att försöka locka tillbaka investerare och försöka effektivisera det korrupta och ineffektiva ekonomin. Dessutom gör regimen detta i ett steg för att komma närmare ett WTO medlemskap. En del företag i olje- och gas sektorn kommer också att privatiseras, däremot kommer det stora företaget National Iranian Oil Company att fortsätta vara statligt.
En rad statliga banker kommer att säljas ut, men de största behåller staten ägandet över. Samtliga försäkringsbolag ska privatiseras, detsamma gäller för samtliga flyg och fraktbolag. Även en del företag som har hand om försvarskontrakt kommer att säljas ut och priserna ska bestämmas av börsen i Tehran.
Och idag ska Khamenei ha accepterat ett förslag från presidenten Ahmadinejad att människor som befinner sig i de två fattigaste grupperna i Iran ska få ha rätt att köpa aktier till halva priset och en avbetalningsplan på 10 år. Samtidigt ska 50 % av aktieinkomsterna tillfalla regionala investmentkooperativ.
Det här låter väl helt okej, och man kan väl tro att regimen har fattat att privatiseringar är ett måste för att effektivisera en kollapsande och ineffektiv ekonomi. Men skrapar man lite på ytan så märker man att Khamenei bara bjuder in till fest för regimens mest korrupta män. Sist Iran hade en privatiseringsvåg så märktes det tydligast i Forbes lista över världens rikaste människor då Rafsanjani, som var president under privatiseringsvågen, helt plötsligt placerade sig bland de 40 rikaste människorna i världen.
Med Ahmadinejads tillägg så kommer snubbar som Rafsanjani, Khamenei och deras vänner i de så kallade Bonyads att redan i förväg köpa upp lönsamma företag till halva priset medan pengarna som de betalat in säkerligen kommer att gå till korrupta kooperativ som de själva äger och bestämmer över.
Man bör också komma ihåg att detta dekret knappast gäller regimens egna guldägg, de så kallade Bonyads. Bonyads, som kanske lättas kan översättas till stiftelser, sattes upp under Shahens tid för att smuggla och tvätta pengar åt Shahen. Mullorna valde att behålla dessa ”stiftelser” för att som man ska ”fördela pengar till de behövande”.
Dessa fick också en enorm makt och fick kontroll över enorma summor pengar, till en början gick en del av pengarna till att rusta upp byar i den Iranska landsbygden. Men allteftersom har dessa Bonyads kommit att utvecklas till en stor buffé för korrupta mullor, dessa stiftelser behöver inte betala skatt eller redovisa sina inkomster, aktiviteter och ägande. Det gör att väldigt få vet hur mycket de tjänar, vad de äger och regimen har gjort klart att dess verksamhet inte är en statligangelägenhet. De kontrolleras helt och hållet av den ”andlige ledaren” som också kan sparka och utse dess ordförande, allt som oftast kommer dem ifrån Revolutionsgardet. Men de är lönsamma för regimens män, dessa stiftelser äger bolag som beräknas utgöra 40 % av landets BNP, alltifrån oljebolag till textiler.
Eftersom de inte behöver redovisa för sina aktiviteter så är det härifrån pengar tas för att stödja grupper som Hamas, Islamisk Jihad, Hizbollah och alla andra terrorister som regimen göder.
måndag, juli 03, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar