Stödet för Ahmadinejad verkar svikta inom regimen. En grupp ur prästerskapet som kallar sig Teachers Association of Qom Seminary uppmanade übermullan Khamenei att försvara Rafsanjani mot den ”negativa propaganda” som riktas mot honom, från bland annat Ahmadinejad och det neofundamentalistiska lägret. Men Khamenei gick istället till attack och bad gruppen att vara lojala mot den sittande presidenten och hans regering. Gruppen klagade också över att de inte har tillgång till Khamenei och att det varit svårt att träffa honom för att diskutera ”viktiga ärenden”. Den kritiken avfärdade Khamenei med att påpeka att han kontinuerligt träffar medlemmar ur gruppen.
Men det som är intressant med det här mötet är att det är ännu ett bevis på Khameneis vacklande legitimitet och Ahmadinajeds svaga ställning. Det finns inte en chans att en grupp ur prästerskapet eller någon annan skulle ha kunnat säga samma sak till Khameneis företrädare, Khomeini. Att klaga över den sittande presidenten må vara hänt, men att klaga över att man inte har tillräckligt stor tillgång till landets ”andlige ledare”, det skulle inte ha hänt under Khomeinis tid. Det berodde inte på att Khomeini var en större tyrann än Khamenei, utan att han tillskillnad från Khamenei hade prästerskapets respekt och stöd. Khamenei har inte det och det gör att de olika fraktionerna inom regimen är misstror varrandra och blir allt mer oroliga. Så vill man demokratisera Iran så är misstänksamheten och stridigheterna mellan fraktionerna i Iran en riktig gåva som man måste utnyttja mycket mer..
tisdag, april 18, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar