Basket...
Det går rykten om att en rad NBA-lag är intresserade av den iranske spelaren Hamed Ehadadi. Ehadadi har under sommaren imponerat på en del NBA scouter tackvare sin storlek, han är 218 cm lång. Ehadadi gjorde också ett bra OS, snittade runt 16.5 poäng och 11 returer per match för ett Iran som knappast hade så mycket mer att bidra med under turneringen. Ett tag såg det ut som att Ehadadis NBA drömmar skulle gå om intet eftersom lagen förbjöds av ligan att förhandla med Ehadadis iranska klubb. Men nu har det amerikanska utrikesdepartementet gett klartecken och det verkar som att Ehadadi kommer att hamna i Memphis Grizzlies. Där får han spela bredvid killar som Gasol.
Mer basket...
Trots irans mediokra insats så har OS-turneringen varit en bra fönster för en del spelare. Mohammadsamad Nikkah har skrivit på för det franska topplaget Cholet. Nikkah snittade 17 poäng per match under tuneringen.
OS..
Slutresultatet för Iran verkar bli ett guld (taekwando) och ett brons (brottning). Ur Irans 55-personer starka(?) trupp var bara en handfull kvinnor. Noterbart är at tden iranske simmaren Mohammad Alirezaei klev av och startade inte när det framkom att han skulle simma i samma heat som en israelisk simmare. Irans stora guldhopp Aras Miresmaelli, som drog sig ur en judomatch i Athen 2004 på grund av att han skulle möta en Israel, var i överlag en besvikelse och åkte ut tidigt ur turneringen.
Även stjärnan Hamid Soryan lyckades inte motsvara förväntningarna.
Debatt...
Irans prestation i OS debatteras flitigt hemma. Det är många som frågar sig varför inte ett land met 70-miljoner invånare inte lyckas bättre än många andra mindre länder lyckas så mycket bättre. Många jämför irans prestation med Etiopien som tog 4 guld och sammanlagt 7 medaljer.
söndag, augusti 24, 2008
torsdag, augusti 21, 2008
Just nu...
är det galet mycket på jobbet och andra håll så den här bloggen har som vanligt blivit lidande.
Sydossetien
Det har handlat mycket om annat den här veckan, bland annat Sydossetien. Skulle idag ha debatterat frågan mot MUF (vet inte om det var Wykman eller Brentlin)i Studio Ett, men de drog sig ur. Tråkigt, jag var lite nyfiken på att se hur MUF hade tänkt försvara sin position...
Vänder pendeln?
En del saker som sker i Iran just nu kan tyda på att pendeln kan vara på väg att vända från fundamentalisterna till de mer moderata krafterna. Under de senaste veckorna har Ahmadinejad attackerat från flera håll. Först gick Rafsanjani ut och kritiserade Ahmadinejad öppet och hårt (se förra inlägget). Sen såg parlamentet chansen att ge Ahmadinejad en riktig snyting genom att attackera en av hans närmaste medarbetare Rahim Mashaei för hans kommentar att Irans och Israels befolkning är vänner.
Det är egentligen inget nytt ställningstagande, regimen brukar ofta hävda att man inte har något problem med befolkningen i Israel eller judar, utan att man ogillar den Israeliska staten och dess styre. Men ändå gick 200 parlamentsledamöter ut och krävde att Ahmadinejad skulle kicka Rahim.
Men det var inte nog med det. Efter att parlamentet utsett tre nya ministrar så fick Ahmadinejads bror Davood Ahmadinejad kicken. Davood Ahmadinejad har haft en rad tunga administrativa poster inom regeringen, däribland var han senast chef över "presidentens inspektionsenhet" (vars uppgift verkar vara att se till att departementen följer Ahmadinejads order). Davood Ahmadinejad ska ha fått lämna posten eftersom han inte kom överens med de nya ministrarna som utsågs av parlamentet. Ali Khordan som är den nya inrikesminsitern ut som den person som Davood Ahmadinejad inte drar jämt med. Enligt presidentens kontor så avgick dock Davood Ahmadinejad av hälsoskäl.
Därefter gick Rafsanjani ut igen och vevade friskt mot Ahmadinejads politik och främst för hans regerings oförmåga att efterfölja den "fjärde utvecklingsplanen" som går ut på att modernisera, diversifiera och till viss del privatisera statliga företag. Rafsanjani upprepade sin kritik om att det inte hänt något på detta område och sa bland annat att tålamodet med regeringen börjar att ta slut.
Men det är inte slut där. Någon dag efter det gav sig den konservativa tidningen Keyhan som är starkt kopplat till Khamenei ut och kritiserade Ahmadinejads regering från flera håll. Först ut var Revolutionsgardets överbefälhavare som kritiserade Ahmadinejad och krävde hans medarbetare, Rahim Mashaeis huvud på ett fat för hans "Israel vänliga" kommentar.
Sen dömde tidningen ut Ahmadinejads resa till Turkiet som helt misslyckat efter att han inte lyckades få några stora olja- och gasavtal signerade. Det var meningen att Turkiet skulle investera stort i utvecklingen av oljefälten i Pars området, men det blev inte så.
Sen avslöjades det att en rad högt uppsatta medlemmar i studentmilisen Bassijs som annars är Ahmadinejad fanatiska skrivit flera djupt kritiska brev till administrationen och främst kritiserat planerna på att låta USA öppna upp ett intressekontor i Iran.
Valrörelsen 2010 närmar sig och Ahmadinejad har nog all rätt att känna att det pågår en hyffsat koordinerad kampanj mot honom. Ska bli intressant och se hur han slår tillbaka...
Sydossetien
Det har handlat mycket om annat den här veckan, bland annat Sydossetien. Skulle idag ha debatterat frågan mot MUF (vet inte om det var Wykman eller Brentlin)i Studio Ett, men de drog sig ur. Tråkigt, jag var lite nyfiken på att se hur MUF hade tänkt försvara sin position...
Vänder pendeln?
En del saker som sker i Iran just nu kan tyda på att pendeln kan vara på väg att vända från fundamentalisterna till de mer moderata krafterna. Under de senaste veckorna har Ahmadinejad attackerat från flera håll. Först gick Rafsanjani ut och kritiserade Ahmadinejad öppet och hårt (se förra inlägget). Sen såg parlamentet chansen att ge Ahmadinejad en riktig snyting genom att attackera en av hans närmaste medarbetare Rahim Mashaei för hans kommentar att Irans och Israels befolkning är vänner.
Det är egentligen inget nytt ställningstagande, regimen brukar ofta hävda att man inte har något problem med befolkningen i Israel eller judar, utan att man ogillar den Israeliska staten och dess styre. Men ändå gick 200 parlamentsledamöter ut och krävde att Ahmadinejad skulle kicka Rahim.
Men det var inte nog med det. Efter att parlamentet utsett tre nya ministrar så fick Ahmadinejads bror Davood Ahmadinejad kicken. Davood Ahmadinejad har haft en rad tunga administrativa poster inom regeringen, däribland var han senast chef över "presidentens inspektionsenhet" (vars uppgift verkar vara att se till att departementen följer Ahmadinejads order). Davood Ahmadinejad ska ha fått lämna posten eftersom han inte kom överens med de nya ministrarna som utsågs av parlamentet. Ali Khordan som är den nya inrikesminsitern ut som den person som Davood Ahmadinejad inte drar jämt med. Enligt presidentens kontor så avgick dock Davood Ahmadinejad av hälsoskäl.
Därefter gick Rafsanjani ut igen och vevade friskt mot Ahmadinejads politik och främst för hans regerings oförmåga att efterfölja den "fjärde utvecklingsplanen" som går ut på att modernisera, diversifiera och till viss del privatisera statliga företag. Rafsanjani upprepade sin kritik om att det inte hänt något på detta område och sa bland annat att tålamodet med regeringen börjar att ta slut.
Men det är inte slut där. Någon dag efter det gav sig den konservativa tidningen Keyhan som är starkt kopplat till Khamenei ut och kritiserade Ahmadinejads regering från flera håll. Först ut var Revolutionsgardets överbefälhavare som kritiserade Ahmadinejad och krävde hans medarbetare, Rahim Mashaeis huvud på ett fat för hans "Israel vänliga" kommentar.
Sen dömde tidningen ut Ahmadinejads resa till Turkiet som helt misslyckat efter att han inte lyckades få några stora olja- och gasavtal signerade. Det var meningen att Turkiet skulle investera stort i utvecklingen av oljefälten i Pars området, men det blev inte så.
Sen avslöjades det att en rad högt uppsatta medlemmar i studentmilisen Bassijs som annars är Ahmadinejad fanatiska skrivit flera djupt kritiska brev till administrationen och främst kritiserat planerna på att låta USA öppna upp ett intressekontor i Iran.
Valrörelsen 2010 närmar sig och Ahmadinejad har nog all rätt att känna att det pågår en hyffsat koordinerad kampanj mot honom. Ska bli intressant och se hur han slår tillbaka...
fredag, augusti 15, 2008
Ryssland måste backa
Skrev den här artikeln i söndags, men Adam var snabbare med att få sin publicerad. Så jag lägger upp den här i stället :-)
Ryssland måste backa…
Georgiens katastrofala beslut att med militära medel lösa gräns och regiondispyter med rysktstödda separatister har inte gett Ryssland och autokraten Putin en Carte Blanche att återupprätta Sovjetunionen.
Konflikten och kriget borde ha varit över redan när Georgien beslutade att dra tillbaka sina trupper och sluta beskjuta ryska trupper. Men Ryssland fortsätter att avancera och rapporter säger nu att ryska trupper nu ockuperar städer inne i Georgien och gör framstötar i Abkhazien.
En dopad björn. Putin har satt prestige i att det var han som räddade Ryssland undan kollaps: att Ryssland under hans tid som president hade en årlig tillväxt över 7 %, att pensioner betalades ut i tid och att det var han som återigen gjorde Ryssland till en makt att räkna med i världen. Detta och gradvis strypande av den kritiska rösten i Ryssland har också gjort Putin populär. Men nu visar det sig att den ryske björnen var dopad.
Inflationen är dubbelsiffrig, Ryssland är nu mer beroende av oljepriset än någonsin, korruptionen värre än på länge, utländska investerar skyr och flyr från Ryssland, tidigare fruktade och stora bolag som Gazprom har ekonomiska bekymmer samtidigt som överskotten från den goda tiden är bortslösade. När ekonomin inte längre går att manipulera har Putin bara nationalismen att hänga kvar vid och det gör Ryssland oberäknelig och farlig.
En döende ros. Mikheil Saakashvili sveptes till makten av folket för att han lovade att reformera ekonomin, sätta stopp för korruptionen, leda vägen mot demokrati och närma landet Europa. Men även hans sandslott verkar ränna under honom. Hittills har han lyckats dra på sig kritik från människorättsorganisationer för sitt sätt att hantera oppositionen och hemfalla åt nationalistiska böjelser. På grund av det senare beordrade han en militärinvasion av Sydossetien. Saakashvili dåliga omdöme håller inte bara på att döda förtroendet för hans rosenrevolution utan kostar också Georgien dyrt.
Omvärlden står handlingsförlamad e samtidigt som ännu ett krig nu utkämpas påi EU:s bakgård. Beslutet att neka Georgien NATO-medlemskap och EU:s misslyckande att prioritera Georgiens medlemsansökan verkar bli kostsamt.
Till EU:s främsta förtjänster hör demokratiseringen av de forna öststaterna. Genom att handla snabbt efter Sovjets sönderfall och erbjuda de nya staterna medlemskap, ekonomiskt stöd, frihandel och europeisk gemenskap lyckades EU ge de gamla öststaterna ett erbjudande de inte kunde tacka nej till. De allra flesta valde att välja demokratisering framför isolering, det senaste exemplet är Serbien.
I fallet Georgien har EU agerat slapphänt. Oron för att störa den ryska björnen och törsten efter ryskt naturgas har varit större än viljan att bistå demokratiseringsprocessen i Georgien.
Rädda Ukraina. Rysslands agerande kan inte ses som en enskild händelse som bara rör Georgien. Rysslands agerande är också en signal till andra länder i ”imperiets” närområde som vågar trotsa Kreml och söka sig västerut. Därför bör EU utan att tumma på kraven för EU-medlemskap utöka sina diplomatiska kontakter och handelband med länder som Ukraina.
FN handlingsförlamat. Med tanke på att Ryssland är ett av de permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd med vetorätt är FN:s händer bakbundna i denna konflikt. Det vore önskvärt om detta återigen blåste liv i diskussionen om skapandet av ett demokratiernas förbund som utanför FN:s ramverk kan bygga upp stora koalitioner för fredsinsatser.
Omvärldens möjligheter att tvinga fram en rysk reträtt är få. En militärinvasion av Ryssland vore katastrofal och militärassistans till Georgien är visserligen en sympatiskt tanke men oerhört svårt att genomföra. Det som återstår är unilaterala sanktioner mot Ryssland från EU och USA:s sida tills Ryssland godkänner ett eldupphörsavtal och drar tillbaka sina styrkor till de gränser som rådde innan kriget.
Majed Safaee
1.e vice förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet
Ryssland måste backa…
Georgiens katastrofala beslut att med militära medel lösa gräns och regiondispyter med rysktstödda separatister har inte gett Ryssland och autokraten Putin en Carte Blanche att återupprätta Sovjetunionen.
Konflikten och kriget borde ha varit över redan när Georgien beslutade att dra tillbaka sina trupper och sluta beskjuta ryska trupper. Men Ryssland fortsätter att avancera och rapporter säger nu att ryska trupper nu ockuperar städer inne i Georgien och gör framstötar i Abkhazien.
En dopad björn. Putin har satt prestige i att det var han som räddade Ryssland undan kollaps: att Ryssland under hans tid som president hade en årlig tillväxt över 7 %, att pensioner betalades ut i tid och att det var han som återigen gjorde Ryssland till en makt att räkna med i världen. Detta och gradvis strypande av den kritiska rösten i Ryssland har också gjort Putin populär. Men nu visar det sig att den ryske björnen var dopad.
Inflationen är dubbelsiffrig, Ryssland är nu mer beroende av oljepriset än någonsin, korruptionen värre än på länge, utländska investerar skyr och flyr från Ryssland, tidigare fruktade och stora bolag som Gazprom har ekonomiska bekymmer samtidigt som överskotten från den goda tiden är bortslösade. När ekonomin inte längre går att manipulera har Putin bara nationalismen att hänga kvar vid och det gör Ryssland oberäknelig och farlig.
En döende ros. Mikheil Saakashvili sveptes till makten av folket för att han lovade att reformera ekonomin, sätta stopp för korruptionen, leda vägen mot demokrati och närma landet Europa. Men även hans sandslott verkar ränna under honom. Hittills har han lyckats dra på sig kritik från människorättsorganisationer för sitt sätt att hantera oppositionen och hemfalla åt nationalistiska böjelser. På grund av det senare beordrade han en militärinvasion av Sydossetien. Saakashvili dåliga omdöme håller inte bara på att döda förtroendet för hans rosenrevolution utan kostar också Georgien dyrt.
Omvärlden står handlingsförlamad e samtidigt som ännu ett krig nu utkämpas påi EU:s bakgård. Beslutet att neka Georgien NATO-medlemskap och EU:s misslyckande att prioritera Georgiens medlemsansökan verkar bli kostsamt.
Till EU:s främsta förtjänster hör demokratiseringen av de forna öststaterna. Genom att handla snabbt efter Sovjets sönderfall och erbjuda de nya staterna medlemskap, ekonomiskt stöd, frihandel och europeisk gemenskap lyckades EU ge de gamla öststaterna ett erbjudande de inte kunde tacka nej till. De allra flesta valde att välja demokratisering framför isolering, det senaste exemplet är Serbien.
I fallet Georgien har EU agerat slapphänt. Oron för att störa den ryska björnen och törsten efter ryskt naturgas har varit större än viljan att bistå demokratiseringsprocessen i Georgien.
Rädda Ukraina. Rysslands agerande kan inte ses som en enskild händelse som bara rör Georgien. Rysslands agerande är också en signal till andra länder i ”imperiets” närområde som vågar trotsa Kreml och söka sig västerut. Därför bör EU utan att tumma på kraven för EU-medlemskap utöka sina diplomatiska kontakter och handelband med länder som Ukraina.
FN handlingsförlamat. Med tanke på att Ryssland är ett av de permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd med vetorätt är FN:s händer bakbundna i denna konflikt. Det vore önskvärt om detta återigen blåste liv i diskussionen om skapandet av ett demokratiernas förbund som utanför FN:s ramverk kan bygga upp stora koalitioner för fredsinsatser.
Omvärldens möjligheter att tvinga fram en rysk reträtt är få. En militärinvasion av Ryssland vore katastrofal och militärassistans till Georgien är visserligen en sympatiskt tanke men oerhört svårt att genomföra. Det som återstår är unilaterala sanktioner mot Ryssland från EU och USA:s sida tills Ryssland godkänner ett eldupphörsavtal och drar tillbaka sina styrkor till de gränser som rådde innan kriget.
Majed Safaee
1.e vice förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet
onsdag, augusti 13, 2008
ekonomi och ebadi
Bust…
Lågkonjunkturen och en skakig fastighetsmarknad har nu också nått Iran. Efter att fastighetspriserna stigit de senaste åren så är dem nu på väg rakt ner. Iranska ekonomer oroar sig nu för att bostadskrisen i Iran kan bli väldigt allvarlig.
Rafsanjani ger sig på Ahmadinejad igen…
Den tidigare presidenten och en av regimens mäktigaste män Akbar Hashemi Rafsanjani ger sig nu allt mer öppet på Ahmadinejad. Den senaste kritiken är till skillnad från tidigare inte inlindad utan rakt på sak. Rafsanjani kritiserade Ahmadinejad för att förvandla staten till en stor ”arbetsgivare” och för att ge sig in på områden som den inte behärskar eller har ”rätt att vara”.
Rafsanjani anklagade också Ahmadinejad för att inte följa konstitutionen och fortskrida med privatiseringen av statliga företag och menade att de tre åren med Ahmadinejad var förlorade. Rafsanjani anklagade också Ahmadinejad öppet för att frisera siffror för att få regeringens ekonomiska politik att framstå i bättre dager.
Ebadi i trubbel…
Nobelpristagaren Shirin Ebadi har fått motta nya dödshot och många är nu oroliga för hennes säkerhet. Anledningen är Ebadis öppna kritik mot den så kallade ”Familj säkerhetslagen”, som bland annat gör det lättare för män att ta flera fruar. Ebadi har lovat att göra allt för att stoppa lagen, bland annat genom att arrangera stora demonstrationer utanför parlamentet.
Ebadi har fått stor uppmärksamhet i media och fått stöd från en rad kvinno- och demokratiaktivister. Ebadi har också fått stor uppmärksamhet i media för sitt motstånd. Men som man kan vänta sig i en religiösdiktatur så har uppmärksamheten inte direkt varit positiv. Ebadis integritet och karaktär har ifrågasatts av media och regimnära tidningar. Detta har resulterat i att Ebadi fått motta en rad dödshot från fundamentalister.
Lågkonjunkturen och en skakig fastighetsmarknad har nu också nått Iran. Efter att fastighetspriserna stigit de senaste åren så är dem nu på väg rakt ner. Iranska ekonomer oroar sig nu för att bostadskrisen i Iran kan bli väldigt allvarlig.
Rafsanjani ger sig på Ahmadinejad igen…
Den tidigare presidenten och en av regimens mäktigaste män Akbar Hashemi Rafsanjani ger sig nu allt mer öppet på Ahmadinejad. Den senaste kritiken är till skillnad från tidigare inte inlindad utan rakt på sak. Rafsanjani kritiserade Ahmadinejad för att förvandla staten till en stor ”arbetsgivare” och för att ge sig in på områden som den inte behärskar eller har ”rätt att vara”.
Rafsanjani anklagade också Ahmadinejad för att inte följa konstitutionen och fortskrida med privatiseringen av statliga företag och menade att de tre åren med Ahmadinejad var förlorade. Rafsanjani anklagade också Ahmadinejad öppet för att frisera siffror för att få regeringens ekonomiska politik att framstå i bättre dager.
Ebadi i trubbel…
Nobelpristagaren Shirin Ebadi har fått motta nya dödshot och många är nu oroliga för hennes säkerhet. Anledningen är Ebadis öppna kritik mot den så kallade ”Familj säkerhetslagen”, som bland annat gör det lättare för män att ta flera fruar. Ebadi har lovat att göra allt för att stoppa lagen, bland annat genom att arrangera stora demonstrationer utanför parlamentet.
Ebadi har fått stor uppmärksamhet i media och fått stöd från en rad kvinno- och demokratiaktivister. Ebadi har också fått stor uppmärksamhet i media för sitt motstånd. Men som man kan vänta sig i en religiösdiktatur så har uppmärksamheten inte direkt varit positiv. Ebadis integritet och karaktär har ifrågasatts av media och regimnära tidningar. Detta har resulterat i att Ebadi fått motta en rad dödshot från fundamentalister.
måndag, augusti 04, 2008
Ny ambassadör...
Ny ambassadör…
Iran har utsett en ny Sverige ambassadör, vilket jag helt hade missat. Det var i juni som Ahmadinejad godkände Rasoul Eslami som ny ambassadör till Sverige. En man med en gedigen diplomatbakgrund som hunnit med att vara ambassadör i Thailand, Kazakhstan och Burma. Han verkar vara något äldre än den tidigare ambassadören Qashqavi, så jag antar att det här är lite av en skön reträttpost för Eslami.
Vad hände med den gamla?
Den tidigare Sverige ambassadören, Hassan Qashqavi klättrar i regim hierarkin. Han har utsetts till talesman för utrikesministern. Nu blir han direkt involverad i samtalen kring landets atomprogram och får jobba nära Mottaki och Jalili. Qashqavi och Mottaki påminner lite om varandra. Båda framställer sig som ödmjuka och gemytliga. De använder sig av humor i sina tal och gör sitt bästa för att framstå som vänliga mysgubbar. Båda förstår sig också på västvärlden och hur man för sig utanför Irans gränser, vilket är mer än man kan säga om många av de ambassadörer och diplomater som regimen utnämnt genom åren.
Iran har utsett en ny Sverige ambassadör, vilket jag helt hade missat. Det var i juni som Ahmadinejad godkände Rasoul Eslami som ny ambassadör till Sverige. En man med en gedigen diplomatbakgrund som hunnit med att vara ambassadör i Thailand, Kazakhstan och Burma. Han verkar vara något äldre än den tidigare ambassadören Qashqavi, så jag antar att det här är lite av en skön reträttpost för Eslami.
Vad hände med den gamla?
Den tidigare Sverige ambassadören, Hassan Qashqavi klättrar i regim hierarkin. Han har utsetts till talesman för utrikesministern. Nu blir han direkt involverad i samtalen kring landets atomprogram och får jobba nära Mottaki och Jalili. Qashqavi och Mottaki påminner lite om varandra. Båda framställer sig som ödmjuka och gemytliga. De använder sig av humor i sina tal och gör sitt bästa för att framstå som vänliga mysgubbar. Båda förstår sig också på västvärlden och hur man för sig utanför Irans gränser, vilket är mer än man kan säga om många av de ambassadörer och diplomater som regimen utnämnt genom åren.
fredag, augusti 01, 2008
Nytt...
Ahmadinejad omorganiserar…
Efter att ha kickat ekonomi och inrikesministern så börjar tiden rinna ut för Ahmadinejad att utnämna nya ministrar. Inom kort väntat Ahmadinejad presentera vilka som ska få ta över som infrastruktur, ekonomi och inrikesminister. Hittills har Ahmadinejad kickat 9 ministrar och han får bara kicka två till fram tills hans mandatperiod tar slut. Kickar han fler än två, så har han alltså kickat fler än hälften av de 22 ministrar som regeringen har och enligt konstitutionen så måste hela regeringen och alla ministrar återigen godkännas av parlamentet.
Nu en ny lag…
För inte så länge sedan så satt regimens kloka män och funderade över en lag som skulle förbjuda hela världen att skända islam. M.ao om Karl i Sverige hånade Mohammed så kunde han se fram mot rättsliga processer i Iran. Men det visade sig nog vara en ganska orealistisk och icke-pragmatiskt lag.
Nu har genierna knådat sina knölar igen och hittat på något bättre. Man har skrivit en lag som ska göra regeringen och staten skyldig att ingripa mot länder som inte visar iranier tillräckligt mycket respekt. Låter ju genomtänkt. Nu ska parlamentsledamöterna granska förslaget…
IMF ligger på…
IMF uppmanar nu Iran att agera för att bekämpa inflationen bland annat genom att höja räntorna. IMF bedömer att inflationen i Iran ligger på 24.2 % och beräknas ligga runt 25 % året ut. Samtidigt visar siffror på att Irans tillväxt bromsar in från 6.6 % till 5.7 %.
Just nu pågår en bitter strid mellan landets centralbank och Ahmadinejads regering. Centralbanken vill höja räntorna till närmare 30 % för att bekämpa inflationen medan Ahmadinejad vill att centralbanken sänker räntorna till 10 %. Men idag berättade centralbanken att man inte har några planer på att sänka räntorna från dess nuvarande position på 12 %.
Även norrmännen drar sig ur...
Även det norska företaget StatoilHydro har valt att lämna Iran. Förra månaden avslöjade den Franska oljejätten Total att man inte kommer att göra några investeringar i Iran. StatoilHydro som till största delen ägs av den norska staten hade planer på att investera i utvecklingen av ett av de större oljefälten som upptäckts på senare tid i Iran.
StatoilHydro gör inte heller någon hemlighet om vad det var som gjorde att man backade och valde att lämna Iran, företagets VD berättar att man efter samtal med regeringen i Norge, EU och USA valde att inte investera i Iran för att skydda sina aktieägare. Samtidigt som företaget meddelade att man kommer att minska sin inbladning i andra projekt som man har i Iran.
Efter att ha kickat ekonomi och inrikesministern så börjar tiden rinna ut för Ahmadinejad att utnämna nya ministrar. Inom kort väntat Ahmadinejad presentera vilka som ska få ta över som infrastruktur, ekonomi och inrikesminister. Hittills har Ahmadinejad kickat 9 ministrar och han får bara kicka två till fram tills hans mandatperiod tar slut. Kickar han fler än två, så har han alltså kickat fler än hälften av de 22 ministrar som regeringen har och enligt konstitutionen så måste hela regeringen och alla ministrar återigen godkännas av parlamentet.
Nu en ny lag…
För inte så länge sedan så satt regimens kloka män och funderade över en lag som skulle förbjuda hela världen att skända islam. M.ao om Karl i Sverige hånade Mohammed så kunde han se fram mot rättsliga processer i Iran. Men det visade sig nog vara en ganska orealistisk och icke-pragmatiskt lag.
Nu har genierna knådat sina knölar igen och hittat på något bättre. Man har skrivit en lag som ska göra regeringen och staten skyldig att ingripa mot länder som inte visar iranier tillräckligt mycket respekt. Låter ju genomtänkt. Nu ska parlamentsledamöterna granska förslaget…
IMF ligger på…
IMF uppmanar nu Iran att agera för att bekämpa inflationen bland annat genom att höja räntorna. IMF bedömer att inflationen i Iran ligger på 24.2 % och beräknas ligga runt 25 % året ut. Samtidigt visar siffror på att Irans tillväxt bromsar in från 6.6 % till 5.7 %.
Just nu pågår en bitter strid mellan landets centralbank och Ahmadinejads regering. Centralbanken vill höja räntorna till närmare 30 % för att bekämpa inflationen medan Ahmadinejad vill att centralbanken sänker räntorna till 10 %. Men idag berättade centralbanken att man inte har några planer på att sänka räntorna från dess nuvarande position på 12 %.
Även norrmännen drar sig ur...
Även det norska företaget StatoilHydro har valt att lämna Iran. Förra månaden avslöjade den Franska oljejätten Total att man inte kommer att göra några investeringar i Iran. StatoilHydro som till största delen ägs av den norska staten hade planer på att investera i utvecklingen av ett av de större oljefälten som upptäckts på senare tid i Iran.
StatoilHydro gör inte heller någon hemlighet om vad det var som gjorde att man backade och valde att lämna Iran, företagets VD berättar att man efter samtal med regeringen i Norge, EU och USA valde att inte investera i Iran för att skydda sina aktieägare. Samtidigt som företaget meddelade att man kommer att minska sin inbladning i andra projekt som man har i Iran.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)