Ding Dong Meshkini is dead!Ayatollah Meshkini dog igår kväll efter en lång tids sjukdom och nu är kriget igång om vem som ska ersätta honom som ordförande i Expertrådet. Rådets nuvarande två viceordföranden, Hashemi Rafsanjani och Mesbah-Yazdi kommer att slåss med näbbar och klor för att ta över posten. Samtidigt slåss Khamenei för sin överlevnad och det ryktas om att han kommer att försöka slänga in ett tredjenamn som är trogen honom, just nu ryktas det om att Ayatollah Kashani är hans val. Så nu fram till rådets nästa möte kommer dessa tre grupperingar göra allt för att samla ihop tillräckligt mycket stöd bland rådets medlemmar.
Jag misstänker att Khamenei och Rafsanjani kommer att göra en deal. Ingen av dem vill se Mesbah-Yazdi som ordförande för rådet eller som landets nästa ”andlige ledare”. Dealen kan komma att se ut som att Rafsanjani får bli ordförande men får lova att fortsätta på samma stil som Meshkini tills Khamenei lämnat jordelivet. Det andra alternativet och det mer troliga är att Khamenei får Rafsanjani att stödja Kashani till ordförandeposten i utbyte mot utökad makt och för att vara helt säker på att Mesbah-Yazdi inte får ta över ordförandeklubban.
Meshkini kommer att begravas på tisdag och regimen har uttalat att tisdagen kommer att vara en nationell sorgedag.
Bush har gett upp!USA och Bush-administrationen verkar ha gett upp planerna på att stoppa regimens atomprogram. När administrationen nästa vecka officiellt meddelar att den drastiskt kommer att öka sitt stöd till Saudiarabien, Israel, Egypten och en handfull andra arabstater så är det inte för att sätta ”press på Iran” som många journalister vill göra gällande. Istället är det en kapitulation och en plan B sin sätts i verket.
Bush-administrationen har insett att regimen inte kommer att ge vika i atomprogramsfrågan utan kommer att utveckla och bygga atombomber. Så nu rustar man de länder som man räknar som sina allierade i regionen och vars relationer med regimen inte är särskilt goda.
För genom att stärka Saudiarabien och Egyptens vapenarsenal så stärker man inte regimens känsla av trygghet och tro på att kärnvapen inte behövs. Istället kommer den misstänksamma mullorna i Tehran att bli allt mer övertygade om att kärnvapen nu behövs för att försvara sin position i regionen.
Bush-administrationen har säkert tagit detta i beräkningarna men ändå kommit fram till att det inte spelar någon roll eftersom regimen förr eller senare kommer att skaffa kärnvapen. Så när Bush och Gordon Brown bara någon dag efter planerna om ökade militärstöd till regionen går ut och säger att utökade sanktioner ska få regimen att överge planerna på atomprogram blir lite skrattretande.
Plan-B verkar gå ut på att stärka USA:s ställning och dess allierades militära makt i regionen. Genom utöka stödet till bland annat Saudiarabien vill man minska den oro som saudierna känner gentemot Iran och därmed minska risken för en kapprustning av kärnvapen i regionen samtidigt som man skickar en varning till regimen att den inte alls är militärtöverlägsen i regionen.
