Tillbaka...

I helgen hade LUF kongress och en helt fantastiskt sådan. Kan säga att jag hade väldigt roligt och dessutom är jag omvald vilket givetvis också är roligt. Därför har det inte blivit så mycket bloggande under helgen. Själv mest nöjd med att LUF även i fortsättningen kommer att vara tydlig i utrikespolitik och mellanöstern...

Men tänkte lägga upp två artiklar som publicerats den senaste veckan.

Först en replik i Atonbladet:

Elli Ziai och Arvin Khosnood blandar konspirationsteorier, historierevisionism med diktaturvurmande (27 juli). Att som de påstå, att Iran under Mohammad Reza Shah Pahlavi var ett fritt och demokratiskt land, är inget annat än pinsam historierevisionism eller bara blind okunnighet. Shahens brott mot mänskligheten och hans förtryck finns väl dokumenterat och det finns i dag ingen som på allvar och med ett rent samvete kan påstå att Iran under Shahen var ett fritt och demokratiskt land.

Att som skribenterna vill isolera den iranska regimen var inte en särskilt framgångsrik väg under 80-talet och en totalbojkott av regimen som artikelförfattarna vill se är inte heller troligt. Regimens främsta bundsförvanter i dag är diktaturer som knappast kommer att rätta sig in i ledet. Dessutom är isolering fel väg. Historien har visat att handel och utbyte är det bästa sättet att sprida demokrati och frihet.

Istället bör handel med Iran uppmuntras inom nästan alla områden samtidigt som handelsavtal och utbyten ska innehålla krav på att regimen ska respektera mänskliga rättigheter.
__________________

Den här är lite längre och har varit med i ett par landsortstidningar..

I skymundan pågår just nu en av världens viktigaste och mest avgörande maktkamper. I Iran slåss regimens olika falanger om makt och inflytande när det gamla gardet av mullor dör en efter en.

Just nu ligger en av Irans mest inflytelserika och mäktigaste personer på sin dödsbädd. Det är den 80-åriga ayatollan Meshkini tillika ordförande för det mäktiga Expertrådet. Expertrådet har en viktig och avgörande roll i Irans komplicerade maktstruktur. Till dess uppgifter hör att utvärdera diktatorns arbete (eller som han kallas den "andlige ledaren"), rådet har grundlagsstadgad makt att avsätta den "andlige ledaren" om denne inte bedöms kunna utföra sina uppgifter samt att tillsätta en ny "andlig ledare".

Rådets 86 mullor väljs av folket men först efter att kandidaterna noggrant kontrollerats och godkänts av väktarrådet. Rådet blir än mer betydelsefullt med tanke på att den väljs på mandatperioder på åtta år samtidigt som den sittande diktatorn är närmare 80 år och ryktas lida av njurcancer.

Bakom den nuvarande "andlige ledaren", Khamenei, finns två huvudkandidater för att ta över. Den ena är den före detta presidenten Hashemi Rafsanjani, en politisk räv som spenderade sina två mandatperioder som president med att plundra landet och fylla sina egna fickor. Men Rafsanjani är också en pragmatiker som länge förespråkat dialog med USA, en friare ekonomi samtidigt som han inte motsätter sig ökad socialfrihet.

Motkandidaten är Rafsanjanis motsats, det är den nuvarande presidenten Ahmadinejads mentor Ayatollah Mesbah-Yazdi. En domedagsprofet och ultrafanatiker som helt vill isolera Iran och som anser att den enda vägen till att skapa himmelriket på jorden är att krossa och döda de "otrogna".

Hittills har Khamenei skickligt hållit Ahmadinejad och ultrafanatikerna borta från utrikespolitiken och landets atomprogram. Genom att utmanövrera Ahmadinejad har han lyckats minska ultrafanatikernas roll i utrikespolitiken samtidigt som han gett dem större handlingsfrihet att handskas med "omoraliska och icke-islamiskt beteende" inne i Iran.

När det nuvarande Expertrådet valdes i december förra året tvingade Khamenei kvar Meshkini på ordförandeposten trots att denne varit allvarligt sjuk en längre period och spenderade större delen av 2006 på sjukhus. Khamenei ville inne i det längsta undvika den maktkamp som nu verkar oundviklig mellan Expertrådets två viceordföranden, Ayatollah Mesbah-Yazdi och Rafsanjani.

Vinner Mesbah-Yazdi maktkampen så ligger vägen öppen för honom att ersätta Khamenei och kröna sig själv till nästa "andliga ledare". Bara tanken på Mesbah-Yazdi, vars fanatism och antisemitism är jämförbar med Hitler, som diktator i Iran med kärnvapen makt borde få omvärlden att rysa av skräck. Det som är värre är att mardrömmen nu kan bli verklighet. Mellanösterns öde och framtid för en lång tid framöver kan avgöras nästa gång Expertrådet träffas i Qom för att välja Meshkinis efterträdare.