Så ser Irans nästa regering ut...

Presidentposten

Nuvarande: Mahmoud Ahmadinejad

Utmanare: Majed Safaee

Den kanske enklaste posten att försvara ett byte på. Under Ahmadinejads fyra år vid makten har det mesta gått snett. Oljereserven är snart slut, inflationen och arbetslösheten är skyhöga och Iran är idag lika ekonomiskt och diplomatiskt isolerad som på 80-talet. Ahmadinejads bombastiska retorik har med rätta skrämt upp grannländer i regionen. Det är idag uppenbart att nästan alla alternativ är att fördra framför Ahmadinejad.

Handelsminister

Nuvarande Masoud Mirkazemi

Utmanare: Johan Norberg

Man får säga att Masoud Mirkazemi ändå gör sitt bästa med tanke på att hans chef ständigt försvårar hans jobb. Men det räcker inte att stärka mattexporten och knyta handelsavtal med Tadzjikistan. Under denna mandatperiod har Iran förlorat miljarder i investeringar i områden som regimen traditionellt tenderar att vara starka såsom oljeproduktion. Samtidigt är handelshindren många i Iran, dagens regering är mer intresserad av att skydda särintressen i Iran än att bidra till ekonomiskt tillväxt. Det är får som betvivlar Johan Norbergs kunskaper och hängivenhet till frihandel. Johan skulle bli en utmärkt handelsminister som genast skulle börja riva hinder öka Irans kontaktytor mot omvärlden.

Kommunikation och informationsminister;

Nuvarande: Mohammad Soleimani

Utmanare: Hossein Derakshan

Mohammed Soleimani är på många sätt en olämplig person. Han spenderade 80-talet i Europa som spion åt den iranska regimen. Hans ministertid har han ägnat åt skrytprojekt såsom landets rymdprogram och förvandlat sitt departement till en underorganisation till underrättelsetjänsten. Samtidigt som resten av landet fortfarande på många sätt befinner sig i stenåldern när det kommer kommunikation och information. Iran behöver en kommunikationsminister som begriper den nya informationssamhället – därför är de iranska bloggarnas fader Hossein ”Hoder” Derakshan ett perfekt namn. Hoder anses vara den som låg bakom explosionen av iranska bloggar.

Kulturminister:

Nuvarande: Mohammad Hossein Saffar-Harandi

Utmanare: Nima Darmadj

Saffar-Harandi tillhör en av de mer hårdföra islamisterna inom regeringen. Han är bland annat ansvarig för att nedslängningen av flera reformistiska tidningar. Han har spenderat sin ministertid till att bekämpa ”västerländska influenser” i Iran och det var hans departement som försökte införa en ny ”islamisk nationelldräkt” som alternativ till islamiskklädsel. Iran behöver en kulturminister som tror på yttrandefrihet och Rock’n Roll i den ordningen och därför är Nima Darmadj det perfekta valet.

Försvarsminister:

Nuvarande: Mostafa Mohammad-Najjar

Utmanare: Anders Borg

Fokuseringen på försvarsmakten har ökat och Iran utökar nu sin vapenarsenal allt snabbare. Visserligen behöver alla länder kunna försvar sig med en fungerande försvarsmakt – men ett demokratiskt och fredligare Iran kommer att ha långt mindre behov av en allt mer expanderade militärmakt. Därför behöver Iran Anders Borg som försvarsminister med uppgift att skära ner i alla program som inte behövs och trimma ner försvarsbudgeten.

Utbildningsminister:

Nuvarande: Ali Reza Ali-Ahmadi

Utmanare: Patrick Krassén

Att reformera Iran utbildningssystem tillhör bland de viktigaste uppgifterna för nästa regering. Utbildningssystemet förfallit under en väldigt lång tid, landets universitet är ett skämt och en skam för ett folk med en historia som väldigt bildade. Under allt för länge har Irans utbildningsväsende fungerat som en indoktrinerings institution än en för lärande och kritiskt tänkande. Därför behöver Iran Patrick Krassén från Liberala Studenter. Det Patrick inte vet om utbildningspolitik är inte värt att veta dessutom är han en stark libertarian – egenskaper som Irans utbildningssystem behöver.

Utrikesminister

Nuvarande: Manouchehr Mottaki

Utmanare: Shirin Ebadi

Mottaki tillhör en av de mer kompetenta ministrarna i Ahmadinejads regering och har fått använda en stor del av sin tid för att krishantera Ahmadineajd diverse uttalanden. Men Mottaki är knappast någon vidare ministerämne i en demokrati - han anklagas för att varit delaktig i mordet på flera oppositionella som skedde när han var ambassadör i Turkiet 1985. Ett demokratiskt Iran behöver snabbt kunna etablera en ny bild av landet och därmed behöver ett känt ansikte med goda kontakter, därför är nobelpristagaren Shirin Ebadi ett perfekt val.

Underrättelseminister:

Nuvarande: Gholam Hossein Mohseni-Ejehei

Utmanare: Per Gudmundson

Mohseni-Ejehei tillhör en av de mer hårdföra krafterna inom Ahmadinejads regering. Han har avancerat inom den iranska underrätelsetjänsten som är känd för sin brutalitet och effektivitet. Men han blev känd och fruktad när han 1996 utsågs till chefs överklagare i den religiösa specialdomstolen med uppgift att bestraffa de religiösa ledare som inte följde landets hårda religiösa lagar. Mohseni-Ejhei skulle vara en av de första ministrarna att utredas för brott mot de mänskliga rättigheterna. Han skulle ersättas av Per Gudmundson, nu ledarskribent på Svenska Dagbladet. Alla som läser hans blogg vet att Per har en unik förmåga att hitta historier och detaljer som andra missar och han kombinerar det med en liberal livsåskådning. Kombinationen gör honom till en perfekt underrättelseminister.

Inrikesministeriet

Nuvarande: Sadegh Mahsouli

Utmanare: Frida J. Metso

Sadegh Mahsouli är en iransk miljardär, godvän och finansiär av Ahmadinejad. Han har växt upp med Ahmadinejad och har lyckats samla ihop en förmögenhet på 160 mdr dollar under 10 år på fastighetsaffärer i Ardabil regionen. Samtidigt som Ahmadinejad var guvernör. Det är uppenbart att Mahsouli endast fått sin position tackvare sin vänskap med Ahmadinejad. Han har underättat väldigt lite som minister sen han tog över för ett år sedan. Frida J. Metso är den perfekta ersättaren till Mahsouli, det finns få personer med lika hög arbetskapacitet och det är något som kommer att behövas för att vända utvecklingen i Iran. Frida kommer att arbeta hårt för att öppna Irans gränser mot omvärlden och hon kommer att jobba hårt för att driva fram demokratiseringsprocessen i Iran.

Justitieminister:

Nuvarande: Gholamhossein Elham

Utmanare: Akbar Ganji

Gholamhossein Elham har som justitieminister varit en katastrof för Iran. Antalet avrättningar och brott mot de mänskliga rättigheterna ökar stort. Löften från tidigare administrationer att stoppa grymma avrättningsmetoder som stening och stoppa avrättning av minderåriga har Elham avfärdat. Han har radikaliserat personalen och utsett hårdföra islamister som chefer i fängelser där landets politiskt oppositionella sitter – Evin fängelset har återigen förvandlats till ett skräckens hus under Elham. Iran behöver en justitieminister med patos för rättvisa och ingen passar därför bättre än Akbar Ganji. Han har spenderat de senaste 10 åren av sitt liv för rättvisa åt de oppositionella som fallit offer för regimens brutalitet och betalat ett högt personligt pris – bland annat 6 år i det okända Evin fängelset.

Välfärdsminister:

Nuvarnade: Abdolhossein Mesri

Utmanare: Parvin Ardalan

Abdolhossein Mesri tillhör en av de mer misslyckade ministrarna i Ahmadinejads regering. Hans bedrifter är få och det lilla av det sociala skyddsnät som fanns i landet har helt rämnat. Kvinnorättskämpen Parvin Ardalan är därför ett långt bättre alternativ. Med henne som inrikesminister kommer Irans välfärdssystem att reformeras och kvinnors rättigheter att stärkas – jag säger bara tredelad föräldraförsäkring.

Finansminister

Nuvarande: Shamseddin Hosseini

Utmanare: James Baker

Den kanske viktigaste posten i regeringen. Ekonomin är på väg åt skogen, oljereserven är snart slut, regeringen har vid ett flertal tillfällen ”rånat” centralbankens reserver, inflationen är skyhög, valutan är skräp, arbetslösheten är hög och det ryktas att landets snart har slut på pengar. Iran behöver helt enkelt en dos av Reaganomics. Statens roll i ekonomin måste minskas drastiskt och ekonomin snabbt effektiviseras. Ingen passar bättre till uppgiften än James Baker, finansminister under Reaganadministrationen.

Majed for President 09!

Majed Safaee utmanar Ahmadinejad i presidentvalet!
2009-05-06 13:07

Den 12 juni är det presidentval i Iran. Hittills har närmare 1000 personer registrerat sig som kandidater via internet och sidan www.sabtename10.ir. Med största sannolikhet kommer nästan samtliga kandidater förutom en handfull lojala regimtoppar att bli nekade från att ställa upp i presidentvalet av väktarrådet. Men Liberala ungdomsförbundet ger sig inte så lätt och lanserar därför en egen kandidat till presidentvalet.

- Iran är i desperat behov av liberalism och frihet. Med mig som president får Iran något som landet aldrig haft - en liberal president som kommer att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter. Mina vallöften är enkla, jag kommer att arbeta dag som natt för att demokratisera Iran, avveckla kärnvapenprogrammet och förbättra Irans relationer med västvärlden, säger Majed Safaee, viceordförande för Liberala ungdomsförbundet.

- Även om Liberala ungdomsförbudets kandidat inte har en chans att bli godkänd av väktarrådet så är det viktigt för omvärlden och EU att pressa Iran till att låta fler kandidater än de på förhand valda att ställa upp i valen. Ökad pluralism och riktig konkurrens i presidentvalen är ett bra första steg mot demokrati för Iran. Därför startar Liberala ungdomsförbundet idag en kampanj "Majed for president - han är definitivt bättre än Ahmadinejad!, avslutar Majed Safaee"

Broderlig kärlek...

Ingen kröning direkt!

Motsatsen till vad många tror så är presidentvalet i Iran inte en Eriksgata för en kandidat utan tonen mellan kandidaterna kan stundtals vara väldigt hård. Just nu är det givetvis Ahmadinejad alla ger sig på. Idag så gick Karroubis kampanjledare ut och kritiserade Ahmadinejad för att ha förstört landets ekonomi och för att dramatiskt ökat klyftorna i landet. Gholamhossein Karbaschi gick vidare med att anklaga regeringen för att inte följa rådande budgetlagar och regler och därmed ha skapat ett budgetunderskott på 44 miljarder dollar. Han kallade Ahmadinejad utrikespolitik för tom plakatpolitik som syftade till att provocera.

TV-debatt?

Efter att Karroubi utmanat Ahmadinejad på en tv-debatt och denne ställt sig positiv till det så säger den nya kandidaten Mohsen Rezai att han också kan tänka sig att ställa upp i en tv-debatt. I ett uttalande säger Mohsen Rezai att han är redo att ställa upp i debatter mot Mousavi och Ahmadinejad.

Såvitt jag vet så har det aldrig hänt att presidentkandidater inför ett val debatterat mot varandra. Om detta skulle bli av (ett stort om) så skulle det vara ett väldigt stort steg framåt och potentiellt avgörande för valet.

Avrättningar ökar…

Enligt Centret till försvar för de mänskliga rättigheterna så har avrättningarna ökat lavinartat under Ahmadinejads presidentperiod. Under 2007 avrättades 317 personer i Iran, en 200 %ig ökning jämfört med 2006. 2008 avrättades 346 personer och under det första kvartalet under 2009 har 120 personer avrättats – fortsätter avrättningarna i samma takt kan de nå 500 sträcket.

Vem var det som sa att det inte var någon skillnad mellan Ahmadinejad och Khatami?

Spionhärva?

Den senaste tiden har regimen gjort stort väsen av att dem avslöjat en israelisk spionhärva i Iran. Regimen hävdar att det rör sig om en grupp som planerade att genomföra terrordåd runt om i Iran i samband med valet i juni. Det här är något som regimen nästan gör regelbundet men sällan backas det upp med någon form av bekräftelse eller bevis – utöver tvivelaktiga erkännande i statstelevisionen. Det betyder nog inte att Israel och USA inte bedriver underrättelseverksamhet eller stöttar våldsamma grupper i Iran – det tror jag att man kan vara rätt säker på.

Men den här gången kan det kanske ligga något i det regimen säger. I slutet av 2008 grep libanesiska myndigheter en handfull personer som anklagades vara israeliska spioner. Detta följdes upp med att ytterligare tre personer greps nu i slutet av april efter uppgifter från en pensionerad Libanesisk general - ungefär samtidigt som regimen slog till mot gruppen av spioner i Iran. Konspirationsteori?

46 män och fyra kvinnor..

Första dagen av registrering inför presidentvalet resulterade i att 50 personer nu registrerat sig som kandidater, fyra är kvinnor.

Amhadinejad får tungt stöd…

Ahmadinejad har dragit in stöd från bland annat Islamiska Koallitionspartiet, De troendes församling och idag även ”Imam och ledarskaps fronten”. Tunga konservativa organisationer som nu samlas bakom Ahmadinejad.

Samtidigt meddelade organisationen ”Konservativa kvinnor” att inom kort avslöja vilken kandidat de stödjer. Organisationen är en paraplyorganisation med 7 medlemmar och valet står mellan Mousavi och Ahmadinejad.

Men alla konservativa gillar inte Ahmadinejad. Hasan Rowhani höll under söndagen ett tal där han berättade att valet inte står mellan konservativa och reformister. Utan mellan de som tycker att Iran idag är i ett gott politiskt och ekonomiskt skick och de som vill ha förändring. Med skyhög arbetslöshet och inflation så kan man bara misstänka att Rowhani hellre ser Mousavi som president. Det är inte helt oväntat eftersom Ahmadinejad dömde ut Rowhani som landsförrädare för hans insatser som Irans chefsförhandlare med EU om atomprogrammet under Khatami.

Valresultatet…

Inrikesministeriet har gått ut med att en slutlig valresultat skall publiceras den 13e juni och att 46.2 miljoner människor är röstberättigade.

Broderlig kärlek...

Irans diktator och ”andlige ledare” Ali Khamenei har en yngre bror som han inte kommer väl överens med. Hadi Khamenei har gjort sig känd som en reformist som mer än gärna kritiserar brorsan. Hadi hade en nära relation med Khatami under dennes presidentperiod och kom ofta i konflikt med brorsan. Han har bland annat kritiserat den ”andlige ledaren” för att stå över lagen och väktarrådet för att den hotar landets demokrati. Hadi försökte 1998 att kandidera till det råd som granskar den ”den andlige ledarens” arbete, Expertrådet, men blev nekad av väktarrådet. 1999 lyckades han reta upp ett gäng konservativa så mycket att en mobb på ungefär 100 personer misshandlade honom så grovt att han fick läggas in på sjukhus.

Skulle du göra ett bättre jobb än Ahmadinejad?

Opinionsundersökning…

Opinionsundersökningar i Iran är sällan pålitliga och man ska ta dem med en stor nypa salt. Men nu kommer en undersökning som genomförts i 32 städer och resultatet är glädjande för Ahmadinejad.

Enligt undersökningen så skulle Ahmadinejad vinna enkelt med 53.6 % av rösterna. Mousavi skulle komma tvåa med 21.9 %. Karroubi lyckas samla ihop 3.8 % och Mohsen Rezai knappt 2 %.

57 % uppger att dem kommer att rösta i valet och 22 % säger att de kommer att avstå. I Tehran finns den största gruppen av ”soffliggare” och där uppger runt 31 % att de inte kommer att rösta.

Men som sagt, man ska ta resultatet med en nypa salt.

Karroubi och Mousavi går ihop…

I alla fall i kravet på att väktarrådet ska utse övervakare under valet. I ett brev till väktarrådet begär de två kandidaterna att väktarrådet ska förhålla sig opartisk i valet och utse valövervakare som samtliga kandidater litar på.

Taktiken från främst Karroubi verkar vara att klaga så mycket och högljutt innan valet så att Ahmadinejad falangen och främst Bassijs inte försöker manipulera resultatet på valdagen.

1000 kandidater…

Med fyra dagar kvar till

Den 5/5 startade officiellt registreringen inför presidentvalet. Kandidaterna måste registrera sig hos inrikesministeriet. Men sedan 2/5 har det funnits en förberedande internetregistrering och närmare 1000 personer har hittills fyllt i sina uppgifter och sagt att de vill ställa upp i presidentvalet. Förmodligen är en hel del av dessa av karaktären ”Kalle Anka” osv.

Enligt inrikesministeriet har dock ingen av förhandskandidaterna registrerat sig på internet. Registreringen fortsätter till den 9/5 och därefter tar väktarrådet över. Den 21/5 får vi veta vilka kandidater som rådet godkänt och som får fortsätta bedriva kampanj.

Vill du ställa upp?

Vill du ställa upp i presidentvalet? Då kan du registrera dig här, www.sabtename10.ir. Dock gäller inte registreringen utan du får ändå ta dig ner till Iran och komplettera din internetregistrering hos inrikesdepartementet.

Karroubi ger sig på Ahmadinejad…

Mehdi Karroubi har lessnat på att Ahmadinejad använder statskassan för att resa runt och valkampanja. Så han har kritiserat Ahmadinejad för att han reser för mycket och att Ahmadinejad under sina resor tagit äran åt sig av projekt som initierats av andra. Nu ger Ahmadinejad svar på tal via regeringens talesman och tidigare talman i parlamentet Gholam-Hossein Elham som hävdar att regeringens arbete skulle stå helt still om Ahmadinejad slutade resa. Han upprepade också Ahmadinejads vallöfte från 2005 att åka runt i landet och identifiera problemen och försöka lösa dem tillsammans med befolkningen där.

Något händer…

Idag meddelade regimen att Ahmadinejad ställer in sin turné i Sydamerika där han skulle ha besök Brasilien, Venezuela och Ecuador för att istället åka till Syrien. Är man bara lite konspirationsteoretisk så kan man börja fundera om det håller på att hända något med Hamas. Är Hamas nära på att ingå i en samlingsregering med Fatah – vad ska isf Ahmadinejad dit och göra? Ge sin välsignelse eller sabotera? Eller är det Syrien som håller på att charmas av Obama?

Alternativt så orkade han bara inte flyga så långt och valde något närmare i samband med presidentvalet J

Tempen stiger...

Rezai hoppar in...

Med lite mer än en månad kvar till presidentvalet har den tidigare överbefälhavaren för revolutionsgardet Mohsen Rezaei beslutat att ställa upp i presidentvalet.

I ett uttalande identifierade han sju områden som han kommer att fokusera på – ekonomi, arbetslöshet, fattigdom, missbruk, sociala problem som skapat 10 milj rätts fall, korruption och splittringen mellan olika etniska grupper i Iran.

Under en presskonferens sa Mousavi att han ställer upp för att rädda Iran och ”landet står nu inför ett vägskäl och om Ahmadinejad får välja så kommer vi alla att falla utför klippan”. Han kritiserade också reformisterna för att inte ha några konkreta planer för att dra ut Iran ur krisen.

Rezai valde också den tidigare finansministern Davood-Danesh Jafari som sin kampanjledare. Jafari fick förra året sparken av Ahmadinejad. Rezai ställde även upp 2005 men drog sig ur innan själva valet.

Temperaturen stiger…

Det pratas nu högt om möjligheterna till en samlingsregering med konservativa och reformister i Iran efter valet. Rezai har själv sagt han kommer att bilda en samlingsregering med de mest effektiva personerna och han har stöd från bland annat Rafsanjani, Velayati och Larijani.

Den konservativa falangen pratade länge om att hitta en annan kandidat än Ahmadinejad. Det var till och med ett erbjudande som en del konservativa gav reformisterna publikt för att Khatami skulle dra sig ur. Nu verkar Rezai vara kompromisskandidaten för en del konservativa. Det är ganska bra för Ahmadinejad, för han hade haft det betydligt tuffare om tex Larijani valt att ställa upp.

Mousavi får stöd…

Reformisterna gör sitt bästa för att stötta Mousavi och han drar in stöd från nästan samtliga reformistiska grupper och falanger. Även en del konservativa organisationer som lessnat på Ahmadinejad har valt att ställa sig bakom Moussavi, detta dock innan Rezai gav sig in i loppet. Även Mousavi har sagt att han kommer att bilda en samlingsregering efter valet.

Karroubi…

Den andre reformisten i valet, Karroubi har det lite svårare. Han är ett yrväder som producerar populism stup i kvarten. Den samlade bilden blir dock att han inte är en seriös kandidat och han kommer att få det svårt.

Ahmadinejad som oberoende…

Ahmadinejad kommer att ställa upp i presidentvalet som oberoende enligt en rådgivare till presidenten. Enligt Ahmadinejads läger så beror det på att presidenten även förra gången ställde upp som oberoende och tänker fortsätta med samma policy. Presidenten ska inte vara skyldig någon något för sin valseger, är tanken. Men hittills har Ahmadinejad inte upprättat något val högkvarter – förmodligen kommer han att sköta sin valrörelse med statskassan och från presidentpalatset.

Samtidigt har Ahmadinejad öppnat upp för att hålla valdebatter med andra presidentkandidater. Samtidigt som hans rådgivare hävdar att Ahmadinejad har stöd från nästan 90 procent av de konservativa grupperna i landet.

Iran kan få en kvinnlig president…

Väktarrådet har gått ut med att det inte föreligger några formella hinder för en kvinnlig kandidat att ställa upp i presidentvalet. Väktarrådet som granskar och godkänner alla kandidater inför presidentvalet säger också genom sin talesman att rådet hittills inte har hindrat någon kandidat ifrån att ställa upp på grund av kön. Hittills har dock ingen kvinnlig kandidat godkänts av rådet.

I år ställer en kvinna upp och det är Azam Taleghani, dotter till ayatollah Taleghani. Hon ställde även upp i valet 1997 men blev den gången nekad av väktarrådet.

Velayati ställer inte upp...

Jag har tidigare här på bloggen hävdat att Ali Akbar Velayati kommer att ställa upp. Men så är inte fallet. Velayati funderade dock länge på att ställa upp men har beslutat avböja en kandidatur.

Valrörelse 2009!

Reformisternas kannibalism!

I och med att Khatami hoppade av presidentvalet och Ahmadinejad gör det han är bäst på – kampanjar så yrar reformisterna. De två huvudkandidaterna Mir Hossein Mousavi och Mehdi Karroubi gör sitt bästa för att sno rubriker från varandra nu när de inte rår på Ahmadinejad. Taktiken verkar vara att tvinga Ahmadinejad till en andra valomgång och samtidigt se till att vara tvåa.

För samma dag som ett av de större politiska partierna valde att lägga sitt stöd bakom Mousavi i presidentvalet valde Karroubi att lansera sitt valbudskap, översatt ”konstitutionell reform”. Karroubi säger sig vilja förändra landets konstitution så att den blir mer modern och tar större hänsyn till mänskliga rättigheter. Vad han dock menar med mänskliga rättigheter har han lovat att återkomma med i en annat uttalande.

Det finns en del skillnader mellan Mousavi och Karroubi. Mousavi vill vara en trygg och ansvarstagande politiker med försiktiga och långsiktiga lösningar. Medan Karroubi är mer rock and roll, han är populisten som lovar att direkt återbörda vinsterna från oljan och som öppnar för förändringar i konstitutionen om han tror att det kan ge honom några extra röster.

Informationsministeriet förbereder valrörelsen…

Valrörelser betyder fullt upp hos informationsministeriet som också fungerar som regimens inrikespolitiska underrättelsetjänst. För att förhindra demonstrationer och oroligheter i samband med valrörelsen och det som regimen kallar för ”destruktiv kampanjande” har informationsministeriet skickat ut varningar till Internet leverantörer, bloggare och mobiltelefon ägare.

Budskapet från informationsministeriet var att man har stenhård kontroll på alla informationskanaler och att man inte ska tro att man är anonym bakom en dator eller på en mobiltelefon. Den som sprider ”negativa” budskap om kandidater eller ifrågasätter valrörelsen kommer att straffas och sedan september 2008 jobbar en särskild grupp som leds av Tehrans okände åklagar Mortazavi med att kartlägga och kontrollera Internet och SMS-trafiken i Iran. Gruppen har ett särskilt ansvar för att förhindra att tekniken används på ett för regimen besvärligt sätt.

Regimen har vid tidigare valrörelser haft svårigheter att kontrollera främst sms trafiken och särskilt sms som på ett eller annat sätt hånat Ahmadinejad eller landets andlige ledare Khamenei.

Lämnar valrörelsen…

En presidentkandidat som få brytt sig om var Abdollah Nouri. Nouri tillhörde en av Khomeinis närmaste män och hade en hel del höga positioner inom både Rafsanjani och Khatamis regeringar. Men han var också en högljudd reformist som krävde demokratiska reformer och närmare band med USA. För det fick han avgå som minister och dömdes till 5 års fängelse 1999. Men han släpptes efter fyra år när hans bror dött i en trafikolycka.

Så det var många som hoppades på Nouri. Men nu får dem sluta hoppas för han väljer att hoppa av valrörelsen. Anledningen är att han insett att hans chanser är som bäst mikroskopiska när allt fler reformistiska organisationer och partier ställer sig bakom Mousavi.

Rafsanjani kritiserar Ahmadinejad igen…

Att Rafsanjani inte har mycket till övers för Ahmadinejad har länge var tydligt, ända sen han förlorade presidentvalet mot honom. Han har sedan dess vid ett flertal tillfällen kritiserat Ahmadinejad och ibland i ganska hårda ordalag. Och nu slår han till igen och nu mer öppenhjärtligt.

I ett tal nyligen sa Rafsanjani att han varit kritisk till den nu sittande regeringen på en rad punkter, däribland ekonomi, politik och ledarskap. Han menade dock att han i de flesta frågor hållit en lågprofil och framfört sin kritik direkt till den ”andlige ledaren” Khamenei. Utom i de stora strategiska frågor som han i sin roll som ordförande för ”förhandlingsrådet” varit tvungen att ta ställning till.

Rafsanjani sa också att han kan tänka sig att stötta en konservativ presidentkandidat och att han gärna ser att de konservativa väljer någon utav dessa herrar som sin presidentkandidat, Nategh Nouri, Hassan Rowhani, Ali Larijani och Ali Velayati. Idagsläget är det bara Ali Velayati som meddelat att han ställer upp. Men Rafsanjani talade också om vikten att nästa regering blir en samlingsregering med reformister för att skapa enighet.

Rafsanjani själv är över 75 år gammal och får därför inte enligt konstitutionen ställa upp i presidentvalet.

Budget bråket fortsätter…

Ahmadinejad har problem med parlamentet. Allt sedan Larijani tog över ordförandeklubban har parlamentet jagat Ahmadinejad och på vissa områden tagit sin granskningsroll på allvar. Man har under en korttid till Ahmadinejads stora missnöje valt att inte ge honom extra pengar och nu kallar ”Planering & Budgetutskottet” till ett extra möte för att diskutera regeringens överträdelser av budgetreglerna under 2008/2009.

Man hävdar att över hälften av resurserna som avsattes i budgeten använts på helt andra saker och att det sammanlagt rör sig om närmare 1500 överträdelser av budgetreglerna. En del parlamentsledamöter går så långt att kalla Ahmadinejads regering för den mest misslyckade i revolutionens historia.

Utskottet har också begärt ett möte med Khamenei för att diskutera problemen.

Bra dagar för Ahmadinejad...

3 bra dagar för Ahmadinejad...

Tydligen ställde Ahmadinejad till en stor ”internationell skandal” igen. Jag hörde inte riktigt hela talet utan slutet – vilket var tämligen håglöst och ointressant (säkert mkt tackvare den värdelöse tolken som i vissa delar var fel ute). Men jag antar att det roliga slutade innan jag började lyssna.

Min spontana reaktion är; vad hade FN förväntat sig? Av att döma av citaten så höll Ahmadinejad en tämligen lågprofil – för att vara honom. Men nu beskriver media som att han dominerade scenen och ställde till med en internationell incident som kunnat leda till ett tredje världskrig. Hade västvärlden bara inte dykt upp eller suttit på plats och hållt käften UNDER själva talet så hade Ahmadinejads tal fallit i glömska fortare än kvickt. Istället pryder han första sidan och han kan räkna med att talet och reaktionerna kommer att spelas upp om och om igen på Al-Jazeera och han kommer att få se sin popularitet att öka ett par snäpp till – både i Iran och i arabvärlden.

Då säger du, att det här kan ju inte vara något bra för Ahmadinejad i slutändan. Vilket diplomat vill hänga med honom nu? Till och med FN är lacka på honom. Det här stärker ju inte direkt förbindelserna mellan Iran och väst.

Bullcrap säger jag. Det här talet kommer inte att förändra något alls . Tvärtom har Ahmadinejad de senaste dagarna inte bara stärkt sina chanser i presidentvalet utan också att bli accepterad av omvärlden.

Ahmadinejads brev till rättsväsendet att granska spioneri domen mot den amerikansk-iranska
och ytterligare en journalist för att ge dem ett rättviss rättegång var smart. Nästan omedelbart lovade chefen för rättsväsendet att gå igenom fallet igen. Jag satsar mina pengar på att hon kommer att få en ny prövning och därefter en mildare dom. Obama administrationen kommer att tacka Ahmadinejad för hans insats.

Igår träffade Ahmadinejad också Schweiz president (Israel lackade ur och drog tillbaka sin ambassadör). Varför valde Schweiz president att träffa Ahmadinejad trots riskerna att hamna i ett diplomatiskt bråk med Israel? Jo, för att Schweiz sedan revolutionen agerat som informationskanal mellan USA och Iran.

Så man behöver inte vara en konspirationsteoretiker av rang för att misstänka att Ahmadinejad inte bara fick choklad från Schweiz president (Hans-Rudolf Merz) utan också någon form av meddelande från Obama administrationen. Så bli inte allt för förvånade om Merz är en kandidat till fredspriset 2011 :-)

3 bra dagar för Ahmadinejad alltså...

Presidentvalet..

Ahmadinejads kampanjande...

Det är ingen tvekan om att valrörelser i Iran till stor del är regisserade events och det gäller även presidentvalet. Det är Khamenei som officiellt sätter igång kampanjandet och det sker oftast bara någon vecka innan presidentvalet. Men det struntar givetvis kandidaterna i som börjar att kampanja långt tidigare – Ahmadinejad tex har kampanjat nästan hela året. Han har tonat ner retoriken, reser runt som en galning i Iran och bjuder in diverse utländska dignitärer i Iran at framstå som en statsman.

Han är på många sätt en extremt duktig kampanjpolitiker och har under sin presidentperiod besökt samtliga provinser ett flertal gånger och han tar sig tid att träffa människor och skaka hand med så många som möjligt. I ett land som inte har några Carolas eller Paris Hiltons så är Ahmadinejad det närmaste man kommer en stor kändis.

När det kommer till politiken så är han en populist i den högre skolan. Nyligen lovade hans regering skulle fortsätta att reglera fastighetsmarknaden så att priserna hölls nere. Helt skamlöst tar han ansvar och cred för att landets fastighetsbubbla spruckit och priserna sjunkit. Han riktade sig främst mot yngre som är på väg att bilda familj och menade att hans politik främst främjar dem. Han lovade också att regeringen skulle bygga ytterliggare 1.5 miljoner nya hus per år de kommande tre åren. Men han vet också att hans budskap går hem särskilt när han erbjuder enkla och populistiska lösningar på svåra problem.

Privata TV-kanaler och begränsningar på moralpolisen

Ahmadinejads främsta motståndare är Mir Hossein Mousavian. Han i sin tur verkar satsa ganska hårt på att få den liberala medelklassen i storstäderna att gå och rösta i stor utsträckning. I sin första presskonferens lovade han bland annat att som president begränsa moralpolisens befogenheter och stötta skapandet av privata TV-kanaler (det sista har presidenten inte så mycket med att göra utan massmedias roll fastställs i konstitutionen och det är den andlige ledaren som kontrollerar landets media). Mousavian attackerades genast av Ahmadinejads allierade för att riskera statens säkerhet.

Splittring…

Samtidigt fortsätter de konservativa att vara splittrade. Den ärkekonservative och tidigare presidentkandidaten Nateq-Nouri har fått i uppdrag att hitta en gemensam kandidat som de konservativa kan enas kring. Frågan är om det kommer att bli Ahmadinejad – som ännu inte officiellt meddelat om han ställer upp eller ej. Rykten går om att de konservativa väljer att inte stötta Ahmadinejad till förmån för parlamentsledamoten Ahmad Tavakolli eller Tehrans borgmästare Ghalibaf. En del rykten går också om att det här var en del av ett avtal som Khatami slöt med Khamenei – att han skulle dra sig ur presidentvalet om de konservativa skulle stötta en annan kandidat än Ahmadinejad.

Därför smörjer Obama det iranska kråset...

Dagens stora irannyhet är givetvis Obamas oväntade nyårshälsning som direkt riktades mot Iran. Det är ett ganska järvt försök från Obama att verkligen sträcka ut handen. I det tre minuter långa talet gör Obama allt rätt. Han lägger en försonlig ton, han vänder sig inte bara till det iranska folket som alla andra presidenter utan också direkt till regimen. Han smörjer kråset det nationalistiska kråset genom att hylla Irans historiska och kulturella storhet.

Anledningen till det här är givetvis beskedet att Khatami drar sig ur presidentvalet. Jag tror att Obamas strategi var att undvika att engagera Iran alltför mycket innan presidentvalet i juni i hopp om att inte ge Ahmadinejad möjlighet att använda det i valrörelsen och på så sätt också hjälpa tillbaka Khatami till presidentämbetet. Men när Khatami drog sig ur så dog också chansen att få en annan samtalspartner än Ahmadinejad.

Obama insåg nog att USA skulle ha mer att förlora på att vänta på ett annat valresultat än det givna och därmed också ge det generella intrycket att man helst inte vill samtala med Ahmadinejad. Det är i ljuset av detta som Obama håller sitt tal där han smörjer det iranska kråset.

Förövrigt ska man komma ihåg att det här inte är första gången USA gör försök att öppna upp till en dialog på det här sättet. Senast under Bill Clinton bad USA officiellt ursäkt CIA:s inblandning i operation Ajax som avsatte Irans hittills enda någorlunda demokratiskt valde president, Mossadeq.

Tidig nyårspresent till Ahmadinejad...

Den 21a mars infaller det persiska nyåret Nowrooz men redan idag fick Ahmadinejad skäl att fira som om det vore nyårsafton. Anledningen är att den tidigare presidenten Khatami idag officiellt meddelade att han längre inte kommer att ställa upp i presidentvalet i juni. Anledningen är att han inte vill splittra reformiströsterna mellan sig själv och den tidigare premiärministern Mir Houssein Mousavi.

Khatami och Mousavi hade tydligen sedan tidigare en pakt att Khatami inte skulle ställa upp i valet om Mousavi gjorde det. Men när Mousavi drog ut på sitt beslut att ställa upp valde Khatami att kandidera. Det verkade ha varit den spark som Mousavi hade behövt för att själv meddela att han också kommer att ställa upp, trots idoga övertalningsförsök från reformister som försökt påtala att Khatami skulle ha mycket större chanser att vinna än Mousavi.

Beslutet ska Khatami ha tagit redan i söndags efter ett möte med sin kampanjledning och Mousavi. Enligt Mousavis folk ska Mousavi själv uttryckt en önskan om att Khatami skulle fortsätta sin kampanj, men Khatami ansåg att det skulle skada den reformisternas agenda eftersom regim kontrollerad media skulle göra sitt yttersta för att splittra reformisterna.
En som idag jublar av glädje är den sittande presidenten Ahmadinejad. Khatami var den med störst chans att besegra Ahmadinejad och hotet från Mousavi är betydligt mindre.

Khatamis presidentperiod ansågs vara relativt framgångsrik och han själv är fortfarande väldigt populär, främst bland yngre iranier som trots allt utgör nästan 70 % av befolkningen.
Chanserna för att Ahmadinejad blir omvald ökar alltså dramatiskt och man ska komma ihåg att ingen president i Iran har förlorat ett presidentval.

Det här skapar också problem för USA som hoppades på seger för Khatami och en ny administration att kunna starta dialog med. Nu kommer dem med största sannolikhet att försöka att få till en dialog med Ahmadinejad, en mycket svårare samtalspartner än Khatami.

För reformisterna är det här givetvis illa. Mousavi kommer att få hantera gräsrötternas ilska och många kommer att anse att han tvingade ut Khatami. Samtidigt kan jag slå vad om att rykten kommer att snart börja florera i Iran som gör gällande att Mousavi springer de konservativas ärenden genom att ställa upp i valet. Det för att i sämsta fall splittra reformiströsterna och stärka Ahmadinejad och i bästa fall tvinga ut Khatami från presidentvalet.
Mousavis hopp står nu till att Khatami öppet stödjer honom (och inte den andre reformisten i valet Karrubi) och att ett mindre mirakel inträffar för att han ska besegra Ahmadinejad.

Khatamis besked är beklagligt för många men det är en tidig nyårspresent till Ahmadinejad…

Iran senaste veckorna...

Olika förutsättningar...

Att bedriva kampanj i Iran är inte det lättaste. En som dock har det förspänt är Ahmadinejad som åker runt i landet och håller tal i nästan varenda stad och inviger alltifrån parker till fabriker runt om landet.

Däremot har den förra presidenten och Ahmadinejads främsta motståndare Khatami det lite svårare. Han fick nyligen höra att landets säkerhetstjänst inte kan garantera hans säkerhet när han startade sin kampanj i staden Shiraz. Att skydda den sittande presidenten går alltså bra men hans främsta kandidat kan tydligen inte kampanja i ett av landets större städer - trots varningen genomförde Khatami sin kampanj.

Trångt...

Det börjar att bli trångt på spelbanan inför presidentvalet. Nu har nämligen den tidigare premiärminister Mir Hossein Mousavi definitivt bestämt sig för att ställa upp. Detta är problematiskt för reformisterna eftersom det nu finns en tredje reformistisk kandidat, Karroubi, Khatami och Mousavi. En hel del reformister har länge försökt övertyga Mousavi att inte ställa upp för att undgå röstspridning. Men Mousavi väljer alltså att ställa upp ändå.

Spännande rättsfall...

Just nu pågår ett av de mer spännande rättsfallen i den islamiska republikens historia. Det är den tidigare Ahmadinejad supportern Abbas Palizdar som står inför rätta och riskerar 22 års fängelse för att ha smutskastat regimen och spridit hemliga dokument. Åtalet mot honom väcktes när Palizdar i ett tal förra året anklagade toppmän inom regimen för korruption.

Han pekade ut 44 mullor och högt uppsatta tjänstemän som korrupta. Han anklagade främst landets rättsväsende för att vara genomkorrupt. Skandalen växte när det visade sig att Palizdar inte bara pratade utan också hade kommit över en hel del dokument som han påstod var bevis för omfattande korruption.

Fallet Palizdar är något förbryllande eftersom han även vid tidpunkten för sitt tal var en lojal Ahmadinejad anhängare. En teori är att han trodde att han kunde hjälpa Ahmadinejad genom att
bevisa motståndarnas korruption. Men det gick inte som planerat och Ahmadinejad tvingades genast att ta avstånd från honom...

Spending Bill...

För att säkerställa en vinst i presidentvalet i juni ville Ahmadinejad och hans regering få igenom ett stimulans paket i parlamentet som skulle innebära nya subventioner och kontantutbetalningar till människor för att kompensera för inflationen. Men parlamentet insåg att det inte går att bekämpa en skyhög inflation genom att bränna mer pengar och ännu en politisk strid mellan Ahmadinejad och parlamentet var igång.

Det började med att parlamentet skar ner budgeten från 34 miljarder till 8.5. Det fick Ahmadinejad att gå i taket och kräva att parlamentet skulle godkänna hela summan. Trots att Ahmadinejad senare gått med på att förhandla ner summan från 34 miljarder till 20 så valde parlamentet med röstsiffrorna 132 mot 102 att helt förkasta förslaget.

Ahmadinejad har ännu inte kommenterat parlamentets beslut men han lär inte vara glad. Eftersom det här "stimulans paketet" och kontantutbetalningarna skulle ha varit
hans trumfkort under presidentvalet. Nu verkar det inte bli av...

Rafsanjani sitter kvar....

Nyligen höll det viktiga Expertrådet ordförandeval. Rådets uppgift är att granska den "andlige ledarens" arbete och de enda med möjligheten att avsätta honom samt utse hans efterträdare.

Den sittande ordföranden och tidigare presidenten Rafsanjani vann igen. Likt förra året så utmanades han av den mer konservativa falangen inom regimen. Förra året lyckades han knappt besegra väktarrådets ordförande Ahmad Jannati som stöddes av bl.a Ahmadinejads ideologiske mentor Mesbah Yazdi. Men i år lyckades Rafsanjani dock säkra en betydligt säkrare majoritet och vann med 51 - 26 över väktarrådsledamoten Mohammed Yazdi.

Diverse...

Vill ha fler...

Efter att kärnkraftsverket Bushehr startat säger Iran nu att man kommer att bygga fler kärnkraftsverk. Öppningen av Bushehr beskrevs som en stor propaganda seger för Iran och trots förseningar och svårigheter att betala i tid och få ryssarna att följa tidsplanen så beräknar man nu att Bushehr kommer att kunna producera närmare 250 megawatt till hösten. Nu lobbar regimen för att ryssarna ska fortsätta och hjälpa Iran att bygga fler kärnkraftsverk.

Valrörelsens roligaste...

Ett av regeringens mer smartare ministrar Manouchehr Mottaki sa igår att regeringen (och därmed Ahmadinejads) utrikespolitik har varit en stor succé som landet nu (3 månader innan presidentvalet) ser effekterna utav. Mottaki berättade i ett tal att landets rykte och status har förstärkts på den internationella arenan. Tveksam om den internationella arenan håller med honom...

Vill fortfarande ha pengar...

Samme utrikesminister Mottaki blev ställd i en intervju när han fick höra att Iraks presdent Jalal Talabani i ett tal hade krävt att Iran skulle slopa sitt krav på skadestånd på närmare 1 triljoner dollar för Irak-Iran kriget mellan 1980-1988.

Mottaki förnekade att Jalali skulle ha lämnat en förfrågan till Iran om att slopa skulden. Det är en fråga som kan komma att ställa till det för Iran bland iraks shiiter som också kan hävda att de slogs mot Saddam Husseins regim och därmed inte bör vara skyldiga att betala hans skulder.

Konservativa kraftsamlar...

Fundamentalisterna (partiet som stödjer Ahmadinejad i parlamentet) verkar ha bestämt sig för att fortsätta stötta Ahmadinejad. Ett tag försökte ett gäng fundamentalister att förhandla med reformisterna och Khatami att välja två andra kandidater än Ahmadinejad om Khatami drog tillbaka sin kandidatur. Nu när Khatami ändå ställer upp har fundamentalisterna bestämt sig för att Ahmadinejad är den kandidat som har bäst chans att vinna.

Medan reformisterna fumlar...

Mehdi Karroubi vägrar att ge upp sin presidentkandidatur trots att han förmodligen kommer att få storspö av Khatami. Men reformisterna är ändå oroliga att Karroubi kommer att splittra rösterna och intet göra en reformistisk seger. Men Karroubi säger att han kommer att ställa upp ändå.


En miljard försvunnen?

En anledning till varför fundamentalisterna inte är helt säkra på Ahmadinejad är ekonomin i landet. Men en inflation som närmare sig 30%, skyhög arbetslöshet, sjunkande oljepriser och inga medel sparade från de goda åren ser det ekonomiska läget mörkt ut i Iran. Så Ahmadniejad och parlamentet (som domineras av fundamentalister) lägger skulden på varandra. I en TV-intervju gick Ahmadinejad nyligen till hård attack mot parlamentet för dess kritik av Ahamdinejads ekonomiska politik. Bland annat så anklagade han parlamentets "revisionsorgan" för att han begått misstag och räknat fel när den anklagade regeringen för att
slarva bort närmare en miljard dollar i oljeintäkter. Det uttalandet fick en del medlemmar i "revisionsorganet" att gå i taket och begära TV-tid för att
besvara Ahmadinejads påstående.

Parlamentets talmaj Ali Larijani har givetvis ett finger i spelet och han uppmanade regeringen och Ahmadinejad att redogöra för bevis för vart den saknade miljarden tagit vägen.

Khatami ställer upp och fundamentalisterna planerar på att dumpa Ahmadinejad...

Khatami ställer upp...

3 dagar efter att jag skrev om Khatamis funderingar att ställa upp i presidentvalet kom han med beskedet att han ställer upp. Nu kommer valet att stå mellan Ahmadinejad och Khatami, de övriga kandidaterna såsom Karroubi kommer att få svårt att bryta igenom. Khatami motiveradesitt beslut att ställa upp med att han inte kunde vara "likgiltig inför revolutionens öde".

Samtidigt talar allt mer mot Ahmadinejad. Det ekonomiska läget i Iran förvärras i takt med att oljepriset sjunker. Ahmadinejads regering hade räknat med ett oljepris på närmare 65-70 dollar/fatetnär den kluddade ihop sin budget - idag ligger oljepriset på ca; 35 dollar/fatet. Samtidigt finns det inga reserver att tala om från de goda åren på grund av Ahmadinejads vidlyftiga ekonomiska politik. Samtidigt som regimen är pank så härjar inflationen fritt och arbetslösheten når nya rekordhöjder - inte ett lätt läge att vara sittande president med 3 månader kvar till valet.

Febril aktivitet hos fundamentaliterna...

Reformisterna jublar högt medan fundamentalisterna är rädda. Khatamis kandidatur kan man inte vifta undan. Khatami är populär, jämfört med Ahmadinejads tid så minns man Khatamis tid som en bra period för Iran. Så chanserna är goda att Khatami och reformisterna besegrar Ahmadinejad och gör det stort. Jag tror inte helleratt regimen och Ahmadinejad inte kommer att våga rigga valet i någon större omfattning till Ahmadinejads räkning.

Fundamentalisterna försöker nu göra allt för att stoppa reformisterna och Khatami att vinna presidentvalet i sommar. En grupp fundamentalister ledd av Habibollah Asgaroladi, en inflytelserik politiker och ett av landets rikastemän besökte nyligen persident Ahmadinejad för att på ett "konsturktivt sätt" framför kritik till presidenten.

Men inom andra delar hos fundamentalisterna är paniken total, ett av de mer inflytelserika fundamentalistiska parlamentsledamöterna,Ali Motahhari (f.ö son till Morteza Motahhari, ett av Khomeinis närmaste män och den islamiska republikens stora ideologer) erkände att en falang inom fundamentalisterna försöker att övertyga Khatami att dra tillbaka sin kandidatur om fundamentalisterna inte stödjer Ahmadinejad i valet utan ställer upp med två helt andra kandidater. Men att om Khatami ställer upp så kommer fundamentalisterna att sluta upp bakom Ahmadinejad.

P.s Parlamentet i Iran består istort sett av tre grupper, fundamentalisterna (s.k. ideologer) är den största gruppen där Ahmadinejadhar sitt stöd. De konservativa som är mer pragamtiska än fundamentalisterna, hit hör bland annat parlamentetstalman Ali Larijani och reformisterna som hade sin storhetstid under Khatamis presidentperiod.

Presidentvalet...

Vad faaen vill karln!

Den eviga såpan om den förre detta presidenten Khatamis eventuella presidentkandidatur tar aldrig slut. Reformisterna håller tummarna medan Khatami drar ut på beslutet.

Nu har Khatami meddelat att han kan tänka sig att ställa upp om den andra reformisten Mir Hossein Mousavi drar sig ur. Det säger han att han gör av respekt gentemot Mousavi – något som nog Mousavi knappast håller med om idag. Det är fem månader kvar till valet och Mousavis har förmodligen påbörjat sin kampanj – nu kommer han få utstå ett hårt tryck för att dra sig ur. Gör han inte det så kommer reformisterna att anklaga honom för att ensamt ha förlorat valet åt dem.

Khatami är nog den ende som har en chans mot Ahmadinejad. Han är ett starkt och känt namn samtidigt som folk har positiva minnen av hans tid som president.

Så nu går alla och väntar på att Khatami eller Mousavi ska komma med ett beslut. Samtidigt håller Khatami intervjuer och tal om hur han inte kommer att konkurrera med de andra reformister som ställer upp. Han hyllade Karroubis kandidatur och menade att dem inte kommer att ställa upp mot varandra (hur det kommer att gå till är en bra fråga eftersom dem kommer att slåss om samma röster) utan istället förstärka varandras budskap.

Samtidigt går det rykten om att Khatami ska ha blivit ”kallad” till ett möte med diktatorn och ”andlige ledaren” Khamenei över sina planer att ställa upp i valet.