The fiery of god!
Guds ilska kommer att drabba Iran om den ger upp sitt atomprogram. Det menar regimens högste höns Ali Khamenei. Och med dem orden och inställningen kan väst stoppa upp alla sanktioner och försök att stoppa atomprogrammet. För nu är gud själv inblandad och han står på atomprogrammet sida…
Mulla död!
Ayatollah Mohammad Reza Tavassoli har dött. Han dog av en hjärtattack mitt under ett tal under Expertrådets möte. Dödsfallet var dramatiskt, i talet gick Tavassoli till attack mot president Ahmadinejad för hans kommentarer om Khomeinis barnbarn Hassan Khomeini. När Expertrådets startade sitt möte så bad Tavassoli om att få säga ett par ord. Han började med att kritisera Ahmadinejad för dennes kommentarer om Khomeinis barnbarn och fortsatte sedan med att läsa ett brev som Khomeini skrev 1984. Där han förutsåg att efter hans död skulle en grupp fundamentalister ta över makten och förvränga hans arbete. Enligt en medlem av expertrådet ska Tavassoli ha varit väldigt känslosam under talet och knappt kunnat hålla sitt tal utan att brista ut i gråt.
Med Tavassolis död har regimen tappat en av sina riktiga grontar. En av dem som var med från början och som ärligt kan säga att dem stod Khomeini nära. Han var också en viktig figur för reformisterna, just på grund av sina kontakter med Khomeini och hans gedigna ”revolutionära meriter”. Direkt efter hans död utfärdade ett flertal reformister uttalanden om att han inte bara hade dött en naturlig död utan dött martyrdöden när han försvarade Khomeini och den islamiska revolutionen. En rad iranska tidningar som fortfarande kan sägas vara sympatiska inställda till reformisterna hyllade Tavassolis ”sista strid”.
Ahmadinejads gäng har dock inte varit särskilt finkänsliga. En av Ahmadinejads närmaste rådgivare, Mojtaba Samareh Hashemi, tackade nyligen gud för Tavassolis död.
Nu var gubben 77 år gammal och dö ska man göra någon gång. Men visst får man erkänna att det ligger något djupt symboliskt i det hela. Samtidigt som en del av Irans nutidshistoria dör med dessa gubbar. Eftersom Iran under de senaste 30-åren inte kan sägas ha varit ett öppet land så finns det inga biografier eller viktiga dokument som man kan läsa för att se hur och vad regimen tänkte och egentligen agerade. Så när mullorna dör en efter en så tar dem hemligheterna med sig i graven.
